Nu krisar kritiken – på riktigt
Åsa Linderborg: Först nu är det dags att ta larmen på allvar
Så länge jag kan minnas och långt innan dess, har kritiker beklagat litteratur- och konstkritikens kris. Först nu är det läge att lyssna på larmen.
Norska Klassekampen (11 nov) har räknat antalet recensioner i fem rikstäckande tidningar i september 2007 och september 2017. Resultat: 2007 hade Aftenposten, VG, Dagbladet, Dagsavisen och Klassekampen själv tillsammans 820 recensioner. 2017 var antalet 406. Litteraturkritiken har med andra ord halverats på tio år.
Det är, föga förvånande, den snabba klick- och intäktsjakten som är den främsta förklaringen.
Kritikens uppgift är inte i första hand att diskutera och bedöma enskilda titlar och utställningar, utan att bidra till den process som ger kvalitetsbegreppet ett innehåll.
Men kritiken har också till uppgift att granska vad sorts kultur vi får för våra skattepengar. Intressant nog har nedgången i Norge skett samtidigt som kulturbudgeten kraftigt har ökat.
Här ser vi med andra ord att samhället och skattebetalarna anser att kultur är viktigare än vad medierna anser.
Danska Information har gjort samma undersökning: där är nedgången 34 procent. Det vill säga, stor men ändå mindre än i Norge.
Och Sverige då? Aftonbladet Kultur har i dag gett vår litteraturkritiker Carl-Michael Edenborg uppdraget att göra en motsvarande undersökning av de fyra rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.
Resultatet presenterar vi om cirka tre veckor.
