Manning en moralens hjälte
Vägrade bryta mot humanitetens och krigets lagar
35 års fängelse blev straffet för Bradley Manning, korpralen som lämnade ut hemliga dokument till Wikileaks, mannen som hade modet att avslöja den egna nationens krigsbrott.
Hur ska man se på den amerikanska militärdomstolens beslut? För att få perspektiv på straffskalan kan man jämföra med den påföljd som drabbade överste Thomas Pappas, en av de högsta ansvariga för de vidriga förhållandena i Abu Ghraibfängelset. Han fick böta 8 000 dollar. Hans kollega Janis Karpinski degraderades från general till överste. Själva tortyrmästaren Charles Graner, en underhuggare av lägre rang, fick tio års fängelse men släpptes efter sex och ett halvt år.
Mannings straff grundas delvis på saker som han själv har medgivit. Han har brutit mot sin egen nations lagar och det är efter dem han har dömts. I den delen finns kanske inte mycket att tillägga annat än att domen kan överklagas och att han åtminstone får räkna bort den tid som han satt fängslad under omänskliga förhållanden.
Omvärlden och det så kallade internationella samfundet måste ändå se på fallet Manning i ett vidare perspektiv. Det finns en viktig moralisk dimension i hans handlande och det finns ett juridiskt system som i det avseendet står över den nationella lagstiftningen. Det handlar om den internationella rättsordning som mödosamt växt fram efter Nürnbergrättegångarna mot det andra världskrigets krigsförbrytare. Manning har handlat i denna rättsordnings anda. Han har vägrat att bryta mot humanitetens och krigets lagar. Han har för världen blottlagt en händelse som enligt många experters bedömningar innebar grova brott mot såväl Nürnbergprinciperna som Genèvekonventionerna. I den moraliska rättens perspektiv är han en hjälte och en samvetsfånge. Historiens dom kommer med all säkerhet att innebära ett frikännande.
Samma historieskrivning kommer också att vrida perspektiven rätt. Medan den lille soldaten Manning straffas går de stora förbrytarna fria. De som med lögner och snedvriden propaganda startade det krig som blev tiotusentals människors död och miljoners olycka har inte ställts till svars. De medlöpare i andra länder (inklusive Sverige) som stödde det katastrofala företaget har inte förlorat sitt medborgerliga förtroende.
Under rättegången krävde åklagaren att domen mot Manning skulle bli hård och därmed sända ett klart budskap till alla män och kvinnor i USA:s krigsmakt. När man nu jämför domslutet med de straff som utmättes i Abu Ghraibskandalen är det budskapet verkligen glasklart.
