Övergrepp i jakten på Edward Snowden
Sambo till journalist som fick NSA-materialet förhördes i nio timmar
När den brittiska säkerhetstjänsten häromdagen höll kvar och förhörde David Miranda i nio timmar på Heathrow med stöd av The Terrorism Act så berodde det inte på att man misstänkte honom för att planera något attentat. Nej, problemet är att han lever i partnerskap med Glenn Greenwald, journalisten som vidarebefordrat Edward Snowdens avslöjanden om NSA och den massiva övervakningen av oss alla.
Greenwald har inte gjort något straffbart såvida inte journalistik numera likställs med terrorism av regeringarna i London och Washington. När det gäller Miranda så är hans ”brott” att han sammanlever med Greenwald. Som den liberale publicisten Simon Jenkins skriver i The Guardian: ”Att trakassera familjemedlemmar till dem som förargat myndigheterna är den mest obscena formen av statsterrorism”.
Hysterin i ”kriget mot terrorismen” känner nu inga gränser. Rättssäkerheten urholkas. Lagar vrängs. Gummiparagrafer röstas igenom av politiker utan civilkurage. Vi är alla potentiella terrorister, särskilt om vi hävdar pressens frihet.
När det gäller personlig integritet och mänskliga rättigheter försöker Cameron och Obama sänka den takhöjd som hittills skyddat det demokratiska samhället.
Mirandas dator, telefon och USB-minnen konfiskerades av de brittiska poliserna. Fanns det sprängämnen i dem? Det trodde förstås inte ens säkerhetsagenterna men de fruktade säkert något ännu värre: ytterligare verbalt sprängstoff som avslöjar hur långt övergreppen mot medborgarnas integritet har gått.
Fallet Miranda har väckt en enorm internationell uppmärksamhet, främst naturligtvis i Storbritannien men lika mycket i Tyskland där NSA:s elektroniska övervakning har blivit en central fråga i valkampanjen. Amnesty och internationella pressorganisationer har protesterat. The Guardian rapporteras vara på väg att stämma inrikesdepartementet, bland annat för det obefogade beslaget av Mirandas tillhörigheter.
Ytterst är det inträffade inte en brittisk affär. Den handlar om det internationella umgänget och inte minst det vi vill definiera som något slags västlig värdegemenskap. Därför berör den också Sverige.
När Obama valde att träffa Reinfeldt i stället för Putin berodde det uppenbarligen på Snowdenaffären. Den kommer säkert inte upp vid mötet i Stockholm. Men Mirandaaffären borde göra det. Vita huset var underrättat om den brittiska aktionen och alla vet vem som ytterst rycker i trådarna när det gäller kriget mot terrorismen. Det krig som numera också tycks omfatta journalistiken.
