Aftonbladet skyddar källor – inte rånare
I söndags rånades gallerian i Kista. Aftonbladet publicerade foton på två män med pixlade ansikten, eftersom man inte kan peka ut gärningsmän hur som helst.
Bilderna fick vi av en anonym källa, ett exempel på en allt vanligare medborgarjournalistik. Polisen bad att få se bildfilen, men Aftonbladet nekade med hänvisning till källskyddet; en bildfil kan ha metadata som avslöjar uppgiftslämnaren.
Solna Tingsrätt resonerar annorlunda, i tisdags gav man polisen rätt att göra en husrannsakan mot tidningsredaktionen. Det beslutet har Aftonbladet – självklart – överklagat.
När tingsrätten häver källskyddet agerar den helt i den anda man kan kalla "post 11/9". Lagstiftningen har blivit alltmer repressiv och används även när det inte finns en terrorist i sikte. Det finns många exempel, men det mest extrema är när The Guardian tvingades slå sönder sina servrar med Snowdenfilerna inför polisens ögon.
Källskyddet, som är reglerat i grundlagen, gör att journalister ofta vet saker som polisen inte vet. För allmänheten kan det kanske tyckas konstigt att ett mediehus inte försöker hjälpa till att lösa brott, men det är inte brottslingarna vi skyddar – det är våra källor. Håller vi inte på källskyddet, förlorar vi all legitimitet.
Eller som Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skriver med anledning av beslutet om husrannsakan mot Aftonbladet: "det finns en rågång mellan juridiken och journalistiken som är viktig att respektera."
