Naziryktet om Silvias far - så skulle det tystas

Nya detaljer avslöjar lobbykampanjen som skulle rentvå drottning Silvias pappa

Historien om drottning Silvia och hennes pappa Walter tar inte slut. Hur mycket hovet än försöker lägga locket på så bubblar det upp nya uppgifter. Journalisten Johan Åsard är den som lyckats kartlägga Walters Sommerlaths nazistiska förflutna bättre än någon annan.

När hans bok Drottningens hemlighet nu kommer i pocketversion (Pocketförlaget) avslöjas häpnadsväckande detaljer om kungahusets nätverk och regelrätt ”dirty campaigning” mot dem som inte tycker, tänker och gör som drottningen vill.

Det låter osannolikt – organiserad smutskastning i hovets regi. Lika otroligt som att framträdande forskare, advokater eller journalister blivit en del av det informella kotteri som försökt tysta ner Walter Sommerlaths agerande under nazismens storhetstid. Men runt monarkin frodas ett informellt nätverk som inte tycks dra sig för något.

Johan Åsard har i tv och bok berättat hur drottning Silvia offentligt spridit ut direkta felaktigheter. Kanske på grund av okunnighet, men likväl lögner. Walter Sommerlath var ingen passiv partimedlem i Hitlers nationalsocialistiska parti, han ägde inte en egen leksaksfabrik. Sanningen är att drottningens pappa mycket tidigt blev aktiv nazist. Fabriken hade tvångsövertagits från dess judiska ägare och tillverkade bland annat krigsmateriel.

Nu ges ”Drottningens hemlighet” ut som pocket med nya avslöjanden om hur naziryktet kring drottning Silvias far skulle tystas.

I spåren på Johan Åsards avslöjanden iscensatte drottningen själv en lobbyaktion till sin framlidne pappas försvar.

Advokatsamfundets ordförande Ann Ramberg stormade mot media. Hon är aktiv i Kungliga patriotiska sällskapet.

Professorn i straffrätt, Madeleine Leijonhufvud, ställde sig också på den kungliga barrikaden. Samtidigt satt hon i styrelsen för drottningens stiftelse Childhood.

Från 2010 och flera år framåt slöts leden runt drottningen, som också agerade personligen. Hon skrev brev till höger och vänster och uttryckte ilska över hur pappans förflutna beskrivits. Jag fick själv ett sådant brev, i blått kuvert och skrivet med bläckpenna.

I Johan Åsards pocketbok kommer nu fram nya och hittills okända detaljer. Han har kommit över ett mejl som professor Madeleine Leijonhufvud skrivit i januari 2012, strax efter att TV4:s Kalla Fakta granskat den historiska analys som drottningen själv dragit i gång i syfte att tvätta bort graverande uppgifter om sin pappa. Kalla Fakta punkterade drottningens undersökning med hjälp av bland andra historikern Mats Deland.

Där framgår att Leijonhufvud är upprörd. Mailet har hon skickat till en av Sveriges främsta experter på vårt lands förhållande till Hitlers Tyskland, professor Klas Åmark. Straffrättsprofessorn, som alltså är drottningens kompis, uppmanar den andra professorn att slå till mot Deland som inte rättat in sig i det kungliga ledet:

”Mats Dellham har förlorat all trovärdighet som forskare genom vad han här tillåtit sig bli del av. Det känns inte alls bra om du och andra forskare inom området med hög etisk profil inte reagerar.”

Den utpekades namn lite felstavat. Men ordergivningen rättstavad och kristallklar – gå till storms mot den där avfällingen Dellham!

Klas Åmark höll stånd. I Åsards bok bekräftar han att Leijonhufvud uppmanat honom att punktera sin kollegas trovärdighet, men att han vägrat delta i någon smutskastningskampanj.

Vad sorts reaktion Leijonhufvud förväntar sig av Åmark är oklart, men tydligt är att Mats Deland forskarkarriär ska försvåras. 

Det kungliga kotteriet har härmed och på nytt visat sin inställning till demokratisk öppenhet, fri debatt och insyn. Man drar sig inte ens för att utkräva förhinder i yrkesutövande för forskare som sitter på obehagliga sanningar. Det för tankarna till Tyskland på 1930-talet eller DDR i efterkrigstid.

Det är inte bara monarkin som är ur tiden. De kungliga kompisarna formerar en sluten och inre cirkel där alla metoder är tillåtna – ändamålet helgar medlen även om det är långt bortom vår demokrati.

I pocketupplagan av Johan Åsards bok framgår också att någon föreslagit Walter Sommerlath till att få ett mycket prestigefyllt pris, The Righteous Among The Nations, instiftat av museet Yad Vashem i Jerusalem. Det delas ut till personer "som med risk för sina liv och utan egen vinning gjort enastående insatser under nazismen för att rädda judar från förintelselägren".

Raoul Wallenberg har fått denna utmärkelse.

Vem som föreslagit nazisten Walter Sommerlath är hemligstämplat, vilket gäller samtliga som nominerat något till den här utmärkelsen.

Vem skulle kunna tänkas komma med ett sådant förslag? Kanske någon som inte skyr några medel för att stötta drottning Silvia.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.