Med #MeToo tar kvinnorna nätet tillbaka
Martin Aagård: Kanske är allt möjligt på internet ändå?
En gång i tiden var internet en helt underbar plats.
I alla fall i teorin.
Det var en anarkistisk festival där allting var upplöst: sociala konventioner, upphovsrätt, gränser mellan människor, högt och lågt och mellan makthavare och medborgare.
Man kunde till och med köpa knark utan att oroa sig för polisen.
Det var min generations Woodstockfestival och en plats som så många människor hyste närmast orimliga förväntningar på.
Några av de tidiga internetfanatikerna var ”cyberfeministerna” som inspirerats av filosofen Donna Haraways teorier. De drömde om en värld där våra konstruerade könsroller, vårt genus, på riktigt skull lösas upp i tomma intet. Om ingen ändå visste vem som satt bakom tangentbordet skulle det inte heller spela någon större roll vem vi utgav oss för att vara. Internet skulle helt enkelt innebära den slutgiltiga befrielsen för kvinnorna, trodde cyberfeministerna.
Så blev det inte.
Det blev exakt tvärtom.
Internet, inte minst de sociala medierna, blev en tummelplats för en misogyni som tidigare aldrig skådats. Ett kvinnohat så rått att vi kanske först nu lyckats bearbeta det.
Det fanns inte en digital funktion, app eller skärm kopplad till ett tangentbord som inte kunde användas för att förminska eller trakassera en kvinna. Kreativiteten var enorm. Mejl, artikelkommentarer, Facebooktrådar, Snapchat fylldes av hat, förakt, revenge porn och dick pics.
Ledande i utveckligen blev de stora anonyma forumen Flashback, Twitter, 4chan och Reddit … det var där förtalskampanjerna startade, ryktena spreds och hatet bubblade. Det var där de anonyma hatare som så småningom skulle benämnas ”troll” såg dagens ljus. Eller grottans mörker, snarare.
Samtidigt blev det fria nätet allt mer kringskuret av de gigantiska techföretag som numera slukat all vår uppmärksamhet. Vi slutade ”surfa” på nätet och började i stället lydigt ladda ner appar där vi sorterade fram annonser till varandra.
Och så plötsligt, 20 år efter att de anonyma forumen sett dagens ljus kom #metoo-kampanjen.
Det var inte bara kvinnornas revansch på decennier av digitalt hat. Det var en återkomst för den där anarkin som en gång fick folk att drömma om en magisk plats.
Om så många kvinnor kunde organisera sig och klämma åt sina förtryckare kanske allt är möjligt på internet ändå? Kanske kommer revolutionen att börja där?
Det var plötsligt möjligt för kvinnor att känna sig fria på nätet igen. De vågade sprida sina berättelser öppet och högljutt. De överröstade trollen.
De senaste veckorna har onekligen gett känslan av att befinna sig på det där vansinniga internet som blomstrade runt millennieskiftet. En plats där allt kan hända och där spelreglerna kan förändras med ett trollslag.
Men vi måste ställa oss samma fråga som vi gjorde då. Kan vi hantera så mycket frihet?
