Nynorskans grundare firas - men inte av alla
Bygdemålets försvarare möter tufft motstånd
I Norge firar man just nu tvåhundraårsminnet av Ivar Aasens födelse. Det var han som skapade ett nytt norskt skriftspråk som han ville se som ersättning för det nedärvda danska skrivsättet. Han samlade ord från olika bygdemål och utarbetade den grammatik och det ordförråd som blev grunden för det som i dag kallas för ”nynorsk”. Enligt en ny biografi av Ottar Grepstad var Aasen ett geni som lärt sig åtta språk på egen hand. Begripligt nog hade han som självlärd ändå svårt att tala dem.
I dag är nynorskan som alla minoritetsspråk hotat av masskulturen. Andelen elever med nynorska som skolspråk minskar stadigt och för den majoritet som undervisas på bokmål finns ett motstånd mot den obligatoriska undervisningen i ett andra norskt skriftspråk.
När den nynorska organisationen Noregs mållag nyligen föreslog att det bak på landslagsspelarnas tröjor skulle stå både Norge och den nynorska formen Noreg väckte det häftiga reaktioner i medierna. Någon skrev: ”15 procent av befolkningen ska inte tyrannisera oss med idiotier”.
På den nivån kan debatten föras. Under tiden är det ändå alltfler i Norges medier och kulturliv som talar bygdemål utan att skämmas. Men att använda ett skriftspråk som egentligen inte speglar någon särskild dialektform verkar det inte finnas något bredare intresse för.
