Mejla

Somar Al Naher

Nu finns en rädsla för de få – inte för massan

När Patrik Wahlén twittrar skriver han en historia om Sverige

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

KULTUR

En gång ringde jag på hos min äldre granne, en svensk dam som levde ensam. Jag var 14 år och hade sett hennes gamla Saab på parkeringen med lysen tända. Bilbatteriet kommer ladda ur, tänkte jag och plingade på.

Grannen gick mot dörren, tittade genom nyckelhålet men öppnade inte. Hon var antagligen rädd.

I det ögonblicket blev vi båda förlorare. Hon fick aldrig veta om lysena och jag såg mig själv genom hennes ögon: en skrämmande varelse.


Jag kom att tänka på den händelsen när finansmannen Patrik Wahlén under helgen twittrade ”Ringer på dörren. En DHL kille utanför. Pulsen går upp. Vågar jag öppna dörren. Öppnar appen med larmknappen. Sverige 2021”.

Polisen hade nyligen slagit till mot ett kriminellt nätverk där flera av de gripna männen hade kläder från budfirman DHL. De tros ha varit på väg att utföra ett rån mot näringslivshöjdare. Så jag förstår hans rädsla, men formuleringen innehåller så mycket mer. Den slår fast att det här är nutida Sverige. Och den hakar i en återkommande berättelse om ett stolt land som en gång var tryggt och homogent – men nu lurar hot runt varje hörn.

Kontrasterna i tweeten är egendomliga. Wahlén har grundat ett investmentbolag, idag värderat till åtta miljarder kronor. De som kör budbilarna, oftast med bakgrund i andra länder, tillhör samhällets marginaliserade.


I ”Cykelbudet” skriver Anders Teglund om hur cykelbuden – som står lägst i budkedjan - knappt bemöts som människor av omgivningen. Teglund är pianist och förläggare men under pandemin tvingades han lägga noterna på hyllan för att arbeta på Foodora. Boken är en fin skildring av den bisarra verklighet som många i gig-ekonomin möter.

De flesta i branschen heter inte Anders och kan ibland inte ens svenska. Det är de som blir dubbelt bestraffade när samhällets elit uttrycker rädsla för de med minst makt.

Rädsla för minoriteterna är inget nytt och det är en av de viktigaste beståndsdelarna i nationalismen. I essäboken Fear of Small Numbers skriver antropologen Arjun Appadurai om det till synes paradoxala förhållande som uppstår mellan nationalstaterna och globaliseringen. Minoriteter inom nationerna uppfattas som ett hinder mot en ”ren helhet” samtidigt som det finns en rädsla hos majoriteten att den ska reduceras till en minoritet. Förr i tiden fruktade man för massorna men nu är det de få som skrämmer.


Idén om att Europa smygislamiseras är ett exempel på sådan rädsla. Att det pågår ett folkutbyte och att nationen är under attack av ”främmande” kulturer.

Vid flera högerextrema terrordåd som ägt rum de senaste åren tycks gärningspersonerna ha motiverats just av ”rädslan för de få”.

Vi kan alla uppleva rädsla ibland men den är ett farligt gift som stänger fler dörrar än vad den öppnar.

ANNONS EXTERN LÄNK

Vinterdeal! - Prova BookBeat gratis i en månad.

BookBeat.se

Av: 

Somar Al Naher

Publisert:

LÄS VIDARE

Ett råare Sverige föder en råare hiphop

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Sverige

Rån

Foodora

Globalisering