Skrev på väggen – och censurerade sig själv
Vet man inget om kommunpolitiker kan det se ut som en pr-kupp.
Umeå beställer ett konstverk till en gångtunnel, bland annat ett citat av Sara Lidman.
”Skriv något på väggen så att andra får veta hur du har det” i skinande stål.
Inte mycket att orda om – tills den socialdemokratiske framtidsmannen Hans Lindberg i fredags grep in med sällsynt politisk fingerspitzgefühl. Och vips pratar hela stan om saken.
”Du och jag förstår säkert att vi inte ska skriva på väggen, men det gör kanske inte de som har begåvningshandikapp”, förklarar Lindberg för Västerbottens-Kuriren.
För att denna så välkänt brottsbelastade grupp inte ska börja fingra på sprejburkarna krävs en blixtinsats. Rådigt pratar Lindberg ihop sig med ett par andra S-höjdare och beordrar övertejpning.
Riktigt i enlighet med den demokratiska processen är nu inte triumviratets beslut, men nöden har ingen lag. Det är ju våra pengar, vår konst, vår kommun, som vi styrt i decennier.
Visst, konstnären går i taket, tidningen förfäras, sällskapet Sara Lidmans vänner beklagar. Och alla klottersugna Umeåbor får ett hedervärt motiv för sina tags: protestera mot censuren.
Men om tre sossar är eniga, får det bli så.
Ryktet säger att Lindbergs nästa projekt blir att bannlysa Lidmans Gruva från stadsbiblioteket. Någon kan ju få för sig att strejka. Och det är ju vårt bibliotek.
Det skulle kunna göra underverk för utlåningssiffrorna.
