Nu är högerns kulturkrig här
Högern i hela dess bredd är besatt av vänstern
I måndags bjöd Publicistklubben på debatt om näthat där en av deltagarna var Mats Dagerlind. Han är kolumnist på Avpixlat, en högerextremistisk sajt utan ansvarig utgivare som hotar journalister till livet.
Debatten spårade inte ur helt, därför var det rätt att Avpixlat fick vara med, utvärderar bland andra Martin Jönsson (SvD). Bara man uppträder belevat i salongerna är allt i sin ordning.
Finns det en gräns för vem PK kan tänka sig att legitimera som samtalspartner? Skulle de nånsin komma på tanken att bjuda in en antisemit i kostym eller med en svensk variant av svastikan tatuerad på ryggen (båda sorter finns)? Där gör nog ambitionen om nån sorts förståelse halt. Avpixlat bryr sig bara om muslimer, romer och somalier. Och det är ju en annan sak.
Så ser främlingsfientligheten ut när den genomgår samma normaliseringsprocess som i Danmark.
”Vi måste lyssna på varandra”, säger PK:s ordförande Stina Dabrowski. Trots viljan till samtal dirigerade hon debatten med en lågaggressiv ton mot Dagerlind. Han skulle ställas till svars. Problemet var att hon inte hade tillräcklig kunskap om Avpixlats publiceringar för att kunna göra det. I stället fick Dagerlind oemotsagd skylla allt på medieetablissemanget; det är deras fel att Avpixlat uppmanat sina läsare att söka upp misshagliga journalister i deras hem.
Dabrowski var så koncentrerad på Dagerlind, att hon helt struntade i att ställa kritiska frågor till de andra deltagarna.
En av dem som fick stå ostörd på podiet var Sakine Madon. Hon har skrivit på ledarplats i Expressen att näthatet är överdrivet och inget vi ska göra nåt åt. (Se även Karin Olssons recension av Lisa Bjurwalds bok Skrivbordskrigarna i samma tidning). Madon sjöng nättrollens lov innan Julia framträdde i Uppdrag granskning och innan hennes kollega Ann-Charlotte Martaeus vittnade om vad hon utsatts för. Efter det var det inte längre opportunt att bagatellisera hot och hets. I måndags fick Madon framstå som djupt bekymrad över näthatet – som hade hon aldrig tyckt nåt annat.
Madon har även åsikter om lagen om hets mot folkgrupp som tangerar Dagerlinds: båda menar att den inskränker yttrandefriheten. Också detta borde Dabrowski gjort frågor på.
De är även överens om att det är vänstern som hatar mest. Flera borgerliga ledarsidor håller med: Johanne Hildebrandt (SvD), Paulina Neuding (SvD), Marika Formgren (Barometern). Alla menar att systemkritiska skribenter som inte lallar med i den borgerliga trallen lite får skylla sig själva. Visst är hoten ”oacceptabla”, men ändå: högerextremisterna riktar sig mot rätt personer.
Högern i hela dess bredd, från extremisterna till etablissemanget, är besatt av vänstern i lika bred mening. Kulturkrig, kallas det i Danmark. Nu har det kommit hit.
