Politikernas EU-miss

Petter J Larsson

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2015-06-02

Idén om likabehandling leder till ständig förvirring

Ibland kan man få för sig att Europas politiker inte riktigt förstod vad de skrev på när de gick med i EU. Särskilt idén om lika­behandling - att man inte får behandla andra EU-medborgare sämre än de egna - väcker ­ständigt yrvakna debatter.

Som när danskarna plötsligt fick klart för sig att de var tvungna att skicka barnbidrag till barn ­bosatta i Polen. Eller när svenska kommuner nu tampas med frågan om socialtjänstens eventuella ansvar för utblottade EU-migranter.

Inte ens i kärnlandet Tyskland har man riktigt förstått.

Inför valet 2013 föreslog konservativa CSU att utländska bilister skulle betala för att köra på tyska motorvägar. Det var ett oblygt försök att flirta med väljare som strömmade till chauvinisterna i Alternative für Deutschland.

Experterna hånlog. Valfläsket skulle snart bränna vid. EU-lagarna skulle sätta stopp, eftersom avgiften skulle strida mot den ­heliga principen om icke-diskriminering.

Men i regeringsställning hittade man ett kryphål: även tyskar ­skulle betala avgiften, men sedan få ett skatteavdrag på lika mycket.

App, app, säger nu EU-kommissionen och tog i förra veckan saken till domstol. Man hyser ­”avsevärda tvivel” på att den nya lagen uppfyller idén om likabehandling. Inga falska avdrag här.

Det skulle förvåna mig om inte kommissionen får rätt.

Och att Tyskland landar i att tyskarna får betala dubbelt för ­sina vägar - en gång på skatten, en gång i avgift.

Så blev det med lastbilarnas avgifter, som infördes för tio år ­sedan: lika för alla.