"Matolja bättre än olivolja – att steka i"

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-23

Så använder du fett på rätt sätt

Stek biffen i smör och köttfärsen i flytande margarin.

Bryn i rapsolja, men ta matolja om du ska brassa på.

Viktklubbs matspanare Maria Nygårds har koll på fettet.

Tipsen kommer från Viktklubb.se:s matspanare Maria Nygårds.

Hon har gjort en grundlig genomgång av fett-sortimentet och vet vilket fett du ska välja till vad för bästa resultat.

Bli fett-smart med Viktklubb.se

Smör – Bäst till bakning

Smör framställs genom att man kärnar grädde och tillsätter salt och mjölksyrakultur. Vattenhalten får vara max 16 procent, inga tillsatser eller andra fetter får tillsättas. Smör har en lägre fetthalt än olja. Smör innehåller 80 g fett per 100 g och olja består till 100 procent av fett.

Fördelar: Smör tål hög värme och är inte så känslig för oxidering som vissa oljor.

Nackdelar: Innehåller hög halt av mättat fett.

Smak: Gräddig/Neutral

Funkar bra: Vid stekning av mat som inte suger upp fett, till exempel kött. Passar även bra till bakning av småkakor. Smakförstärkare.

Mindre lämpligt: som pålägg och till kalla såser och dressingar.

Mättat eller omättat: Cirka 60 % är mättat fett och 30 % omättat fett.

Margarin – Tål höga temperaturer

Margarin tillverkas oftast av vegetabiliskt fett. Främst rapsolja, sojaolja och solrosolja men även palmolja och kokosfett förekommer. Vissa margarinsorter innehåller animaliska fetter, som smörfett, ister, talg och härdad fiskolja.

Genom att variera råvaran, förhållandet mellan fast och flytande fett samt tillverkningsprocess är det möjligt att framställa margarin med olika egenskaper. Det finns margarin för bakning eller stekning, bordsmargarin och flytande margarin.

Fördelar: Flytande margarin innehåller höga halter omättade fettsyror. Tål högre temperaturer än olja.

Nackdelar: Margarin som innehåller mycket omättade fetter tål inte allt för hög temperatur vid stekning, då härsknar fettet. Vissa margariner som används inom storkök och inom livsmedelsindustrin kan innehålla transfetter.

Smak: Neutral

Funkar bra: Flytande margarin passar bra till matlagning, brödbak och smörjning av kakformar. Eftersom det är drygt att dosera är det också användbart då man steker livsmedel som suger upp mycket fett, till exempel köttfärs och panerad fisk.

Mättat eller omättat: Margarin innehåller till största delen omättat fett.

Lättmargarin och smörgåssmör– Begränsa till mackan

Smörgåspålägg som Bregott, Lätta och Lätt&lagom finns i olika fetthalter, från cirka 30 till 80 procent fett. Fyrtioprocentig fetthalt och mindre räknas som lättmargarin. Bregott är inget margarin utan tillverkat av grädde och rapsolja. Lättmargarin som Lätt&lagom och Lätta består mest av vatten samt bland annat vegetabiliskt fett, modifierad stärkelse och emulgeringsmedel.

Smak: Neutral

Funkar bra: att använda som pålägg.

Mindre lämpligt: att steka i. Bregott funkar, men lättmargarin innehåller för mycket vatten och proteinet bränner fast.

Mättat eller omättat: Smörgåsmargariner har i allmänhet en relativt hög halt av omättade fettsyror.

Matolja – Funkar bra till fritering

Matolja är en typ av flytande fett som framställs ur växter. Vanligast är olja från majs, oliver, raps och solros. För att få kallas olja skall fettet vara flytande vid 15°C.

Nackdelar: Säjs ofta i genomskinliga flaskor vilket gör att oljans kvalité försämras. Olja ska helst förvaras mörkt och svalt.

Smak: Neutral

Funkar bra: Varmpressade oljor passar bra till stekning och fritering, medan kallpressade oljor passar bäst till kalla dressingar.

Mättat eller omättat: Drygt 80 procent omättat fett.

Olivolja – Temperaturkänslig

Olivolja framställs genom att man pressar oliver. Beroende på hur oljan produceras delas de in i olika klasser. Den olja som pressas utan uppvärmning och andra hjälpmedel kallas för kallpressad och är den finaste olivoljan, den kan även gå under namnet extra virgin. Var uppmärksam på om det bara står virgin på flaskan, då är det sämre kvalitet. När det gäller olivolja får man vad man betalar för.

Fördelar: Olivolja har en bra fettkvalité, med cirka 80 procent enkelomättade fettsyror. Den kallpressade olivoljan innehåller mycket antioxidanter. Olivolja har positiva egenskaper för hjärt-kärlhälsa.

Nackdelar: Välj olivolja med hög kvalité, i olivoljor med lägre klass har mycket av oljans bra egenskaper försvunnit.

Smak: Olivkaraktär, det finns även smaksatta varianter.

Funkar bra: till kalla dressingar och matlagning med låg temperatur.

Mindre lämpligt för: Matlagning i hög temperaturer, över 180 grader – det förstör oljans kvaliteter.

Mättat eller omättat: Drygt 80 procent omättade fettsyror.

Rapsolja – Bryn, men stek inte i

Rapsolja är en matolja framställd genom pressning av rapsfrön.

Fördelar: Innehåller höga halter av omättat fett och en bra balans mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6.

Nackdelar: Rapsolja har inte så lång hållbarhet.

Smak: Neutral.

Funkar bra: till bakning, vid snabb bryning och som dressing.

Mindre lämpligt för: Stekning under lång tid och hög temperatur, det förstör oljans kvaliteter.

Mättat eller omättat: Drygt 90 procent omättat fett.

Sesamolja – Suverän smaksättare

Sesamolja utvinns från sesamväxtens frön.

Fördelar: Sesamolja håller sig länge och innehåller en hel del antioxidanter.

Nackdelar: Känslig för hög värme.

Smak: Nötig.

Funkar bra: Som smaksättare, till marinader, soppor, dressingar och till wokade och grillade rätter. Ska helst tillsättas efter stekning så att oljan inte förstörs, den härsknar vid höga temperaturer och tappar sina goda egenskaper.

Mindre lämpligt för: Stekning, wokning i höga temperaturer, bakning.

Mättat eller omättat: Stor andel omättade fettsyror.

Jordnötsolja – Till wok, stekning och fritering

Jordnötsolja är vegetabilisk olja som utvinns genom pressning av jordnötter.

Fördelar: God som smaksättre.

Nackdelar: Det är bara den första kallpressningens av oljan som har hög matkvalitet.

Smak: Mild nötsmak

Funkar bra: till stekning, fritering och wok, men även till kalla såser.

Mättat eller omättat: Hög andel omättat fett.

Avokadoolja – God att doppa bröd i

Görs på avokado som kallpressas.

Fördelar: Mer värmetålig än andra oljor. Klarar temperaturer kring 180 grader.

Smak: Mjuk avokadosmak.

Funkar bra: till salladsdressing och att doppa bröd i.

Nackdelar: Dyr jämfört med andra oljor.

Mättat eller omättat: Störst andel omättade fettsyror, cirka 68 procent.

Linfröolja – Väldigt värmekänslig

Linfröolja utvinns från linfrön.

Fördelar: Innehåller mycket hög halt av omega-3. Dock är omega-3 från linfrö inte likvärdigt med den omega-3 som finns i fet fisk.

Nackdelar: Linfröolja härsknar snabbt. Det är viktigt att den förvaras mörkt och svalt.

Smak: Nötaktig

Funkar bra: I en salladsdressing

Mindre lämpligt för: Matlagning. Linfröolja är värmekänslig och härsknar vid höga temperaturer.

Mättat eller omättat: Omättat fett