Fira lugnt i jul – rädda ditt hjärta

Uppdaterad 2012-12-12 | Publicerad 2011-12-21

ONÖDIG STRESS  Julen innebär kaos och stress för många – helt i onödan. Perioden kan också vara direkt livsfarlig. 893 personer har i genomsnitt lagts in på sjukhus de senaste fyra åren.

Jag ska bara…

Och så måste jag…

Och sedan borde jag nog…

Stopp.

127 svenskar kommer att få en hjärtinfarkt på julafton.

Lyssna på Bodil – det kan rädda livet på dig.

Kanske har du redan alla klappar köpta.

All mat inhandlad och klar.

Och julgranen pyntad.

Men förmodligen inte.

Förmodligen är du i stället en av oss andra.

Vi som har andan i halsen den 23:e och muttrar surt när vi hamnar i en kassakö som sträcker sig längs halva affären.

Du kanske suckar, ställer dig längst bak. Börjar räkna antalet huvuden framför dig, konstaterar att det kommer ta mycket­ längre tid än vad du hade räknat med. Tid du inte har.

Och där och då känner du hur adrenalinet börjar flöda i kroppen.

Känner du igen dig?

Det stavas ”J-u-l-s-t-r-e-s-s”.

– Det är mycket vanligt att fastna i ­negativa tankar och stress runt jul, ­säger fysikern Bodil Jönsson, 69, som bland ­annat skrivit den uppmärksammade ­boken ”Tio tankar om tid”.

Mest känd har Bodil Jönsson kanske blivit för begreppet ”ställtid”.

Ställtid innebär tid att ställa i ordning, ställa av och ställa om. Inte bara i kalendern, utan också i sitt inre. Det handlar om att det mesta blir bättre gjort – och roligare – om du får den ställtid du be­höver. Att du ska börja vägra delta i möten där du inte har fått rimlig tid att förbereda dig, och att du inte ska ha så bråttom med de små sakerna att du aldrig kommer till de stora.

Eller, för att förklara det lika enkelt som Bodil själv:

– Man kan antingen bli irriterad i den där kassakön, eller så kan man sluta ­ögonen och tänka ”Vad skönt, nu får jag stå still här och bara ta det lugnt i fem ­minuter”.

För den där extra pulsen när du stressar upp dig kan – faktiskt – göra dig ­allvarligt sjuk.

Studier gjorda i New York visar att ­antalet hjärtinfarkter ökar under sen höst, för att kulminera i december. ­Under jul- och nyårshelgen slår de i taket. Och ­situationen i Sverige ser på intet sätt ­annorlunda ut, menar distriktsläkaren Lars Pålsson, som arbetat på vård­centraler i både Stockholm och Karlstad.

– Stress påverkar hjärt- och kärlsystemet i allra högsta grad. Patienter som kommer till vårdcentralen runt jul har en uppenbar ökning av dels rytmrubbningar i hjärtat, till exempel att det slår ett ­extra slag, och dessutom upplever jag att vi har ovanligt mycket magkatarrer de ­dagarna.

Lars Pålsson säger att många patienter ­initialt inte erkänner att stress är en viktig faktor i deras ohälsa.

– Men när man sätter sig ned och pratar med patienterna så kommer det nästan alltid upp hur mycket de har att göra, de säger att allt är inbokat och uppbokat. ­Beskriver hur de ska vara överallt och träffa alla, ­säger han.

– Det är som med alla andra stressjukdomar, man ser att 70–80 procent av de med utmattningstillstånd har sökt för andra, kroppsliga, symptom inom det ­senaste halvåret.

Även yrsel är mycket vanligt runt jul.

– En kollega sa till mig en gång att ”den vanligaste orsaken till yrsel är att livet sviktar” och det ligger något i det.

Hur allvarligt är det att man stressar upp sig så mycket?

– Ja, så länge man har förmåga att återhämta sig efter stressen så får det väl gå an, men om man inte kan landa efter jul- och nyårshelgen utan direkt kastas in i andra stressmoment, som problem på jobbet, så kan det självfallet påverka ­hälsan.

Doktorn får uppbackning av Social­styrelsen.

Hos enheten för vård- och omsorgs­statistik listas alla personer som lagts in på sjukhus. Aftonbladet har fått tabellerna för samtliga årets veckor, de senaste fyra åren. Vilka är då de två enskilda veckor när absolut flest människor i Sverige fått hjärtinfarkt?

Vecka 52.

Och vecka 1.

893 personer har i genomsnitt lagts in under julveckan, de senaste fyra åren. 914 under nyårsveckan.

Genomsnittet för resten av årets veckor ligger betydligt lägre, 823 ­inlagda.

Alltså fler än 11 extra personer som får hjärtinfarkt – om dagen.

I två veckors tid.

– Jag är inte förvånad. Julen innebär många onödiga stressmoment, säger Lars Pålsson.

Doktorns ordination:

– Avsätt egen tid trots att det är jul. Tid att landa. Även om huset är fyllt av släktingar så innebär det inte att du måste umgås med dem hela tiden.

Läkaren är inne på samma linje som ­Bodil Jönsson: Att när man står där och tycker att det finns fler rätter att laga, fler paket att slå in, fler rum att pynta … då ska man ta en paus.

– Försök att tänka ”Hur roligt blir det att fira jul med mig om jag är helt slut?”. Ofta handlar det om trötthet när man ­låter stressen ta över. Ta sovmorgon en timme i stället för att baka hembakt bröd. Köp hellre en klapp mindre, så att du ­inte är helt sönderstressad när det är dags att öppna dem, och att du därför inte hinner se glädjen hos den som får presenten. Var här och nu. Inse att nu finns nu, säger­ ­Bodil Jönsson.

För ja, det går att ändra på det här ­beteendet.

– Det är väl uppsidan med det hela. Julstress är ett inlärt beteende – och allt som man lärt in kan man också lära bort, ­säger Bodil Jönsson.

– Alla vet egentligen om det, men­ ­ändå smittar vi varandra med juljäkt. Knuffas och bufflas och lägger fälleben för varandra. Tänk om man kunde skratta åt det, titta ut genom fönstret och se vad vackert det är, njuta av snön i stället.

Så från oss alla, till er alla:

En riktigt lugn jul.

Styr stressen

Vad?

Med få dagar kvar till jul finns det otaliga stressfällor att falla i. Alla försämrar dina chanser till en fröjdefull jul. Fastna inte i hetsen.

Hur?

Tidsfysikern Bodil Jönsson och läkaren Lars ­Pålsson ger dig handfasta tips på hur du styr ­stressen, i stället för att stressen styr dig. I korthet: ta det lugnt.

Varför?

Statistik visar att antalet hjärt­infarkter skjuter i höjden under jul och nyår. 127 personer drabbas varje dag. En ökning med cirka 11 fall dagligen, jämfört med en medelvecka ­under året.

Läs mer

 ”Tio tankar om tid” av Bodil Jönsson. Ett ämne som angår alla.

Följ ämnen i artikeln