Armenien måste dra tillbaka sina trupper

Replik från Sveriges unga azerbajdzjaner om konflikten i Nagorno-Karabach

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-10-19 | Publicerad 2020-10-13

Det viktigaste som ni förtiger är att striderna fortgår helt på Azerbajdzjans internationellt erkända territorium. Enligt FN:s tredje resolution måste Armenien omedelbart drar tillbaka sina trupper därifrån, skriver Mahira Mukhtarova.

REPLIK. Ni slår fast att Azerbajdzjan är en diktatur. Dock har Azerbajdzjans nuvarande statsskick ingenting att göra med den pågående konflikten.

Armenien gick till offensiv redan i juli, norr om konfliktområdet för att slå till mot oljeledningen Baku-Tbilisi-Ceyhan, som transporterar olja till Europa.

Azerbajdzjans ekonomi är beroende av oljeexport, och angreppet ledde till spänningar ökade och resulterade i krig i slutet av september. Det råder nationell enighet kring Azerbajdzans kamp att slå tillbaka Armeniens aggression. Samtliga politiska partier har enats bakom landets hållning. Den borgfred som nu råder kan jämföras vid situationen i Sverige då samtliga partier stod enade bakom krafttag i kampen mot covid i början av året.

Ni skriver även att Turkiet stöder Azerbajdzjan och för dit terrorister från Syrien. Turkiet stöder förstås Azerbajzdjans kamp, men det strider inte en enda turkisk soldat i Azerbajdzjan just nu. Syriska terrorister är helt och hållet en produkt av armenisk propaganda, och det har inte presenterats några som helst belägg för motsatsen.

Det som inte nämns i artikeln är att Armenien får gratis vapen och politiskt stöd från Ryssland, för att inte tala om stödet från den välbeställda armeniska diasporan i USA och Frankrike. Det finns även belägg för att andra länders medborgare strider på Armeniens sida.

Det viktigaste som ni förtiger är dock att striderna fortgår helt på Azerbajdzjans internationellt erkända territorium. FN:s tredje resolution kräver att Armenien omedelbart drar tillbaka sina trupper därifrån.

På 90-talet fördrev Armenien alla azerbajdzjaner som bodde där. Också min familj tvingades fly från Kelbadjar, ett av de 7 distrikten runt Nagorno-Karabach som Armenien ockuperade och där azerbajdzjaner utgjorde majoritet. I 27 år har jag längtat efter att få återse min hemtrakt.

Bland dem som fördrevs fanns också många kurder. Sammanlagt fördrevs nära 800 000 människor från området.

Vi vill återföra flyktingarna hem så att azerbajdzjaner och armenier kan leva sida vid sida igen.


Mahira Mukhtarova, språkrör i SUAZ (Sveriges unga azerbajdzjaner)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.