Azerbajdzjans anfall går inte förklara bort

Slutreplik om konflikten i Nagorno-Karabach

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Statsskicket i Azerbajdzjan har betydelse för den pågående konflikten och Sverige har många gånger fördömt diktaturers aggression mot demokratiska grannar och bör så fortsätta, skriver debattörerna i en slutreplik.
Foto: TT
Statsskicket i Azerbajdzjan har betydelse för den pågående konflikten och Sverige har många gånger fördömt diktaturers aggression mot demokratiska grannar och bör så fortsätta, skriver debattörerna i en slutreplik.

SLUTREPLIK. Mahira Mukhtarova har bemött vår debattartikel om konflikten i Nagorno-Karabach. Bland annat påstår hon att Azerbajdzjans statsskick inte har någonting att göra med den pågående konflikten.

Statsskicket i Azerbajdzjan har betydelse för den pågående konflikten och Sverige har många gånger fördömt diktaturers aggression mot demokratiska grannar och bör så fortsätta. Att Azerbajdzjan är en diktatur eller en auktoritär regim är heller inte något vi hittat på utan det framgår av olika demokratiindex från bland annat tidningen the Economist.

Uppslutningen i Azerbajdzjan bakom den aggressiva politiken under ledning av diktator İlham Aliyev är i sig oroande och ger på inget sätt legitimitet till ett militärt anfall. Diktaturer brukar historiskt få större stöd internt när de går till militär aggression mot en extern fiende och detta är nu vad som sker i Azerbajdzjan.

Azerbajdzjans storskaliga anfall den 27 september ska fördömas och inte bortförklaras med hänvisning till obekräftade uppgifter om armenisk aggression. Detta är också den roll som Sverige behöver spela i internationella konflikter, att fördöma aggressiva storskaliga militära anfall som bryter mot folkrätten.

Det som vi tidigare skrivit om och som är mycket oroande är inte bara den azeriska aggressionen utan även de officiella ultimata uttalandena om behovet av en total seger. Dessa målsättningar undergräver möjligheterna till en varaktig vapenvila och en efterföljande förhandlingslösning som kan leda till varaktig fred och försoning.

Uppgifterna om att syriska terrorister som strider på azerisk sida skulle komma från armenisk propaganda är direkt felaktiga. Uppgifterna är tvärtom bekräftade av ett flertal oberoende källor såsom till exempel den ansedda tidningen Wall Street Journal som den 14 oktober rapporterade om att ett hundratal syriska terrorister finns på plats i konflikten.

Uttalanden från Azerbajdzjans sida, som dels är en part i konflikten och som saknar pressfrihet, om att så inte är fallet saknar därför trovärdighet.

Att Armenien får politiskt stöd från andra stater är positivt, även om relationen med Ryssland är problematisk. Områdena kring Nagorno-Karabach är omtvistade och i vår artikel har vi inte tagit upp detta eftersom det viktigaste här och nu är stoppa de pågående striderna. Därefter kan förhandlingar ta vid och då är det självklart viktigt att området får en långsiktig hållbar lösning.


Arin Karapet, riksdagsledamot (M)
Ordförande i Svensk-armeniska vänskapsföreningen i riksdagen
Björn Söder, riksdagsledamot (SD)
Medlem i Svensk-armeniska vänskapsföreningen i riksdagen
Magnus Oscarsson, riksdagsledamot (KD)
Medlem i Svensk-armeniska vänskapsföreningen i riksdagen
Esabelle Dingizian, fd tredje vice talman
Greg Dingizian, entreprenör
Ara Abrahamian, VM/OS-brottare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE