Vi vill minska både utsatthet och tiggeri
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-08-07 | Publicerad 2015-08-06
Åsa Regnér (S): Att förbjuda tiggeri tror inte vi är en lösning
DEBATT. De senaste åren har antalet utsatta EU-medborgare som söker sig till Sverige i förhoppning om att hitta en försörjning ökat. Det handlar om mycket utsatta människor som i sina hemländer, huvudsakligen Rumänien och Bulgarien, lever i stor fattigdom. Situationen vi ser på våra gator i Sverige där människor sitter med en mugg framför sig är en del av utsattheten som finns i Europa. En stor del av dem som söker sig hit är romer, som på grund av utanförskap och diskriminering har extra svårt att få utbildning och arbete i sina hemländer.
Jag är bekymrad över att många i Sverige lever under svåra förhållanden; sover under broar, i tältläger eller på gatan. Det är inte bra ställen att leva på. Olovliga bosättningar är inte heller tillåtet och lagstiftningen måste gälla för alla. Jag har mött utsatta EU-medborgare i läger i Stockholm och talat med dem om deras situation. Många har sina barn kvar i hemlandet. På landsbygden i Rumänien besökte jag en skola där hälften av eleverna hade frånvarande föräldrar som sökte försörjning i andra länder.
Alla som bor i EU har rätt att röra sig fritt inom unionen och vistas tillfälligt i andra medlemsländer i tre månader. Men den långsiktiga lösningen finns i Rumänien och Bulgarien, där föräldrarna kan leva med sina barn och samtidigt finna en försörjning på plats.
Regeringen arbetar på flera områden för att hjälpa och minska antalet utsatta EU-medborgare. Det handlar om ett flertal insatser i Sverige men också genom kontakter med deras hemländer hjälpa till att förbättra villkoren så att utsatta människor vill stanna där.
Den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare arbetar sedan i vintras med att underlätta samverkan mellan kommuner, myndigheter, landsting och idéburna organisationer vad gäller denna grupp. Arbetet innebär möten med ett stort antal små och stora kommuner över hela Sverige, liksom bland andra idéburna organisationer, polismyndigheten, kronofogden, landstingen, fastighetsägare, romska organisationer, aktivister, kyrkor och utsatta EU-medborgare. I detta läge är det viktigt att kartlägga hur vi kan samla krafterna och göra det bästa av situationen.
Regeringen pekar även ut tre områden där det finns behov av reformer för att minska antalet utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige:
Ökad samverkan inom EU, med Rumänien och Bulgarien, för förbättrade levnadsvillkor och tillgång till jobb, utbildning, bostad, hälso- sjukvård. I juni var jag på plats i Bukarest och skrev under ett samarbetsavtal med Rumänien. Fokus är ett expertutbyte byggt på välfärdsfrågor. Vi för samtal om ett liknande avtal med Bulgarien. I september åker jag till Bryssel för fortsatta samtal på EU-nivå.
Tydligare regler och åtgärder i Sverige för att motverka olovliga bosättningar, exploatering av utsatta personer, och våld mot utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige.
Närmare samarbete med civila samhällets organisationer som gör en stor insats i att organisera och kanalisera bidrag och engagemang. Jag har även haft samtal med kommuner, myndigheter och näringslivet. Den 11 september i år kommer en stor nationell konferens på temat att äga rum i Stockholm.
Ibland höjs röster för att lagstifta mot tiggeri. Vi tror inte att det är en lösning att använda straffrätt mot människor i nöd som ber andra om hjälp.
En positiv erfarenhet hittills har varit att se hur mycket god vilja och engagemang för de mest utsatta som finns i Sverige. Regeringen vill att både utsattheten och tiggeriet ska minska och upphöra. Därför har vi arbetat med frågan sedan dag ett och fortsätter det viktiga arbetet.
Åsa Regnér