Ett förbud strider inte mot religionsfriheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-07-01
Replik från Annika Bryn om religiösa friskolor
REPLIK. Det finns ingen som helst motsättning mellan ett förbud mot religiösa friskolor och religionsfrihet, eller föräldrars rätt att föra sin kultur vidare till sina barn.
Enligt skollagen ska skolan vila på sekulär grund, det vill säga stå oberoende av alla religioner och deras olika bruk. Enligt FN-, Europa- och Barnkonventionerna ska barns utveckling av egen kulturell identitet främjas, och det en mänsklig rättighet att uppfostra barn i föräldrarnas tradition.
Den absoluta grundstenen i svensk lag är dock att varje individ – barn som vuxen – har ett egenvärde, egna behov och rättigheter som går utöver gruppens krav, i stark kontrast till identitetspolitik, där alla enbart ses som en del av den grupp de fötts in i. Den praktiska följden av detta måste bli att den skola alla svenska barn går i ska vara en och densamma, och för att den ska kunna vara det, måste den bygga på vetenskap och stå på sekulär grund.
Så får barn av olika bakgrund kontakt, och alla kan uppfatta sig som fullvärdiga medborgare i Sverige. De får tillgång till vetenskap och kunskap som ibland kan stå i motsats till familjens uppfattningar. Sin kulturella identitet har föräldrar full frihet att föra vidare till sina barn, dels själva, dels via fritidskuser som söndagsskolor. Samma gäller språket, där fördjupande kunskaper kan ges i subventionerade kurser.
Sverige ska vara ett sammanhållet land utan främlingsskap mellan olika grupper och behålla sin grundläggande respekt för individens rätt till lika möjligheter och kunskaper, och då måste svensk obligatorisk skola stå helt fri från alla konfessioner.
Annika Bryn, författare och samhällsdebattör
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.