Lärarna ska bestämma i skolan – inte eleverna
Pehrson och Edholm: Här är startskottet för en kulturförändring i svensk skolor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-11-07
DEBATT. Svensk skola befinner sig i ett allvarligt läge. Otryggheten i skolan har ökat över tid och det finns alltför många klassrum där det är så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig på undervisningen.
Den senaste skolundersökningen från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att skolan är den vanligaste platsen att bli utsatt för såväl lindrig som grövre misshandel och för fysiska sexuella kränkningar bland elever i årskurs 9.
Årets skolenkät från Skolinspektionen visar att var femte åttondeklassare känner sig otrygg i skolan. Av samma undersökning framgår att färre än fyra av tio elever i grundskolan uppger att det ofta eller alltid är arbetsro på lektionerna.
Otryggheten drabbar inte bara eleverna, utan även lärare och annan skolpersonal.
Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet anmälningar om hot och våld i grund- och gymnasieskolan mer än fördubblades mellan 2012 och 2022. Många lärare vittnar samtidigt om ett orimligt högt påverkanstryck från både vårdnadshavare och elever när det gäller både undervisningen och betygsättningen.
En verklighet med ohållbar arbetsmiljö och där elever och lärare vittnar om att de inte känner sig trygga i skolan är oacceptabel. Därför tillsätter regeringen en bred utredning för att förbereda förslag som ger rektorer och lärare långtgående befogenheter att upprätthålla trygghet och studiero i skolan.
Rektorer och lärare vet naturligtvis själva bäst vad varje situation kräver, men de behöver ha ett tydligt lagstöd i ryggen att agera vid behov. Det här är startskottet för en kulturförändring i skolan, där lärare och rektorer bestämmer mer och vårdnadshavare och elever mindre.
En av vuxenvärldens viktigaste uppgifter är att sätta upp tydliga gränser och se till att regler efterföljs. Det måste gälla även i skolans värld.
Utredningen ska bland annat föreslå följande förändringar:
Skolans ordningsregler – ansvar, konsekvenstrappa och förväntansdokument.
Välfungerande ordningsregler, med en tydlig konsekvenstrappa, är en viktig del i skolors förebyggande arbete för trygghet och studiero. Undersökningar visar även att ungdomar som går på en skola där eleverna i större utsträckning följer ordningsreglerna har mindre sannolikhet att begå våldsbrott.
För att säkerställa att både elever och vårdnadshavare är införstådda i vad som gäller på skolan bör också förväntandokument upprättas, där de inte finns i dag.
Det är läraren som bestämmer – inte eleverna eller vårdnadshavarna.
Lärare och annan personal behöver tydliga förutsättningar genom lagstiftningen att regelmässigt hantera samtliga ordningsstörningar, såväl allvarliga som mindre allvarliga men frekventa sådana. Därför ska lagstiftningen på området ses över. Kravet på skriftlig dokumentation av mindre långtgående disciplinära åtgärder bör också tas bort.
Det behöver vidare bli tydligare i skolförfattningarna att det är läraren som beslutar om undervisningen och hur den genomförs.
Skolan behöver kunna agera kraftigare än idag gentemot elever som kränker, hotar eller använder våld.
Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter för tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar, samt bättre förutsättningar för akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt.
Det är inte den som är utsatt som ska behöva flytta på sig. Skolan ska därför få bättre möjligheter att flytta på förövaren.
Parallellt med allt detta behöver givetvis satsningarna på bland annat fler speciallärare, särskilda undervisningsgrupper och skolsociala team fortsätta.
Regeringen tar nu ett helhetsgrepp för att öka förutsättningarna fören skola präglad av trygghet och studiero. Vi behöver en trygg skola med tydliga förväntningar. Det är bra för alla – och särskilt för de barn som behöver skolan allra mest.
Johan Pehrson, partiledare (L)
Lotta Edholm, skolminister (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.