SSU måste sluta tjata om identitetspolitik

Debattören: I stället för det som är viktigt pratar vi om vad Erik och Ahmed har för hudfärg

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-01-25

Det är ett evigt tjatande om kultur och identitet på SSU:s distrikts- och förbundskongresser och detta gör mig förbannad, skriver Alessio Jakobsson, ordförande SSU Linköping.

DEBATT. För några dagar sedan fick jag se en presskonferens med Aida Hadzialic. Detta fick mig att tänka på när jag på allvar fick upp ögonen för det före detta statsrådet. Det var efter en intervju som hon gjorde i Aftonbladet i april.

I den artikeln berörde hon något som jag reflekterat över under en lång tid, men aldrig riktigt vetat om jag är ensam om att tycka. Hon riktade kritik mot den så kallade ”identitetspolitiska debatten” som dominerat vänstern under en tid. En debatt som jag känner dominerat mitt parti och mitt ungdomsförbund.

Men vad var det Aida egentligen kritiserade i sin intervju? I ingressen citeras en del av intervjun, ”Man sviker arbetarklassens barn när man inte gör en klassanalys och i stället håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart.”

Vad menar hon när hon skriver att man sviker arbetarklassens barn och att debatten inte leder någonstans? Aida Hadzialic syftar på den diskussion inom vänstern som går ut på att identifiera vilken hudfärg man har. Hon menar att den är djupt problematisk.

I stället ska infallsvinkeln vara att samhället borde stärkas som helhet, för att se till att man erbjuder alla en jämlik utbildning, eller att alla unga har tillgång till bostäder för ett rimligt pris. Vi socialdemokrater sviker arbetarklassens barn när vi utelämnar den klassanalys som hela vår jämlikhetspolitik bör grunda sig på.

Det är ett evigt tjatande om kultur och identitet på SSU:s distrikts- och förbundskongresser och detta gör mig förbannad.

Tjatet bidrar inte till något konstruktivt som man kan bygga reell, konkret politik på. För när människor i landsbygden och förorten har flera kilometer till närmaste apotek och upplever en ojämlik skola som faller sönder, så kan vi inte bortse från att många i Sverige upplever sig svikna av den vänster som de en gång i tiden kunde hämta svar från.

I stället diskuterar vi vad Erik i Vingåker och Ahmed från Rinkeby har för hudfärg. När man i själva verket ska fokusera på att ge dem förutsättningar för att studera och flytta hemifrån, i form av universitetsutbildning och studentbostäder.

Någon som läst så här långt är säkert också förbannad. Ni kanske har all rätt att vara förbannade. För visst finns det skillnader mellan Erik och Ahmed. Jag själv som är rasifierad vet att så är fallet. Jag vet att Erik alltid kommer ha ett försprång när han söker jobb. Socialdemokratin ska alltid motverka rasism och strukturella skillnader mellan människor som har olika förutsättningar på grund av kön och kulturell bakgrund.

Men socialdemokratin ska även vara att fokuserad på det som förenar oss, och det ska inte stå i konflikt med varandra. Det som förenar oss gör oss starkare. Därför ska socialdemokratin alltid verka för en jämlikhet som synliggör alla i samhället och därmed lyfter alla, för att om vi inte pratar klass, vem ska?

Jag avslutar som Aida skulle kunna göra. Vi sviker arbetarklassens barn när vi utelämnar klassanalys och istället håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart.


Alessio Jakobsson, ordförande SSU Linköping


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.