Låt inte soffliggare och populister vinna
Margot Wallström, Cecilia Malmström m fl: Därför ska du rösta i valet till Europaparlamentet den 9 juni
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-17
DEBATT. Om knappt tre månader kan vi välja vilka som ska representera oss i Europaparlamentet. Det är en unik möjlighet att i direkta val påverka EU-samarbetet.
Både nationellt och på Europanivå har politiken förråats och gjort det svårare att finna nödvändiga kompromisser för att utveckla våra samhällsproblem på stabil grund. Det är dags att vända den trenden.
Många känner inte till EP-valet. De har en känsla av att det som avgörs i Bryssel är långt hemifrån och de kan i alla fall inte göra skillnad.
De misstar sig. EU är inte långt borta. Klimatet, energin, migrationen och säkerheten är några exempel på gränsöverskridande problem som hanteras gemensamt.
I alla dessa frågor spelar Europaparlamentet en viktig roll och som på hemmaplan bryts olika prioriteringar och visioner mot varandra i processen fram till besluten som fattas gemensamt av parlamentet och medlemsländernas representanter i ministerrådet.
Det kräver ständiga kompromisser men för att hamna rätt är det viktigt att parterna vet vad de vill, att de har en vision och ett mandat för att driva den.
Några exempel: Med klimatpaketet ”Fit for 55” som siktar på att göra EU klimatneutralt senast 2050 har EU-länderna satt ribban högt för sig själva och det fortsatta internationella klimatarbetet.
Migrationspakten som klubbades i slutet av 2023 skapar ett gemensamt ramverk på ett område där enskilda nationella åtgärder är otillräckliga.
Nya frågor som inte kan lösas av en enda medlemsstat kommer ständigt upp på dagordningen. Ett färskt exempel är AI där en överenskommelse nyligen nåtts om att reglera AI för att främja ansvarsfull innovation samtidigt som människors säkerhet, hälsa och grundläggande rättigheter ska skyddas.
Och kanske viktigast just nu: Unionen började som ett fredsprojekt och denna roll har stärkts kraftigt efter Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina.
Inget av det här är okontroversiellt. Förhandlingarna har varit hårda och alla är inte nöjda med resultatet. Vi är inte överens i alla delar om hur vi ser på utfallet. Men vi respekterar att det är resultatet av en demokratisk process.
Vi har lång erfarenhet av EU arbetet och har sett på nära håll hur viktigt det är att medlemsländerna och EU-institutionerna samarbetar för att kunna tackla problemen som vi står inför. Här spelar Europaparlamentet en viktig, pådrivande roll.
Traditionellt har parlamentet dominerats av det politiska mittfältet. Men de sista mandatperioderna har radikala krafter, framför allt på högerkanten, tagit fler mandat, ofta med förenklade vi-mot-dom budskap som försvårar kompromisser och undergräver förtroendet för EU-arbetet.
Av de 720 ledamöterna i parlamentet kommer 21 från Sverige. Det kan låta lite, men genom aktivt deltagande i det parlamentariska arbetet och bildandet av allianser med likasinnade, kan varje ledamot spela en viktig roll och driva policyförslag. De kan också bli gruppledare för sitt parti, leda utskott eller förhandlingar om EU-kommissionens lagförslag.
Svenska ledamöter har haft flera viktiga sådana uppdrag, bland annat i miljö- och havsfrågor, för biståndspolitiken, på jämställdhetsområdet och i arbetet med migrationspakten.
Nu erbjuds möjligheten att påverka besluten som tas i Bryssel, av betydelse för oss alla. I det förra valet till parlamentet 2019 var valdeltagandet i Sverige 55 procent. Låt oss sikta på ett högre deltagande denna gång.
Och granska partierna och kandidaterna efter var de står i de avgörande sakfrågorna. Vi röstar inte om mer eller mindre EU, det handlar om att formulera gemensamma svar på de stora samhällsfrågor som Sverige och de andra EU-länderna står inför.
Därför bör vi alla utnyttja den demokratiska möjligheten att välja vilka som ska representera oss och påverka vår framtid.
Margot Wallström, tidigare Sveriges EU-kommissionär
Cecilia Malmström, tidigare Sveriges EU-kommissionär
Lars Danielsson, tidigare Sveriges EU-ambassadör
Anders Ahnlid, tidigare Sveriges EU-ambassadör
Katarina Areskoug, tidigare EU-statssekreterare
Maria Åsenius, senior rådgivare, EU-kommissionen
Christian Leffler, tidigare biträdande generalsekreterare, EU:s utrikestjänst
May Ann Ramsay, senior expert, EU-kommissionen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.