Ryssland hotar freden i Europa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-12-16 | Publicerad 2014-12-15
SD: Putins politik skyddar inte ett mångnationellt Europa mot globalism och liberalism
Säkerhetspolitik är det bästa verktyget för att bygga fred. Sverige har sluppit uppleva krig på svensk mark de senaste 200 åren, något som vi skall vara tacksamma och glada för. Våra nordiska grannar har inte haft samma tur och detta har självklart påverkat hur våra respektive länders säkerhets- och utrikespolitik ser och sett ut, inklusive relationen till USA och Sovjetunionen/Ryssland.
Sveriges vägval blev alliansfrihet, något som inte alltid var enkelt att hantera, men som hjälpt oss undslippa krig. Fördelarna med att kunna föra en dialog med olika länder som alliansfri stat, har också varit positivt för Sverige.
Såväl före som under och efter kalla kriget har supermakter och stormakter använt sig av psykologisk krigföring och specialförband innefattandes såväl krigspropaganda som terror. Detta är effektivt i krig, eftersom krig i dag är relativt snabba förlopp och det gäller att vinna de kritiska lägena. Även i fred kan psykologiska operationer ha stor betydelse för utveckling av styrkeförhållanden. USA och Frankrike är två exempel på länder som kan gå i krig för orsaker andra än de vi i Sverige tycker är godtagbara.
Ett av skälen till att Sverigedemokraterna inte vill vara medlemmar i Atlantpakten Nato är att vi inte vill binda oss med länder som USA och Frankrike enligt Atlantpaktens artikel 5, det vill säga ömsesidiga försvarsförpliktelser. Detta sagt för att kritiken som följer, riktad mot Ryssland, inte ska verka ensidig.
Vi har ett antal internationella avtal som skapat grund för mer fred och mindre krig i världen. Det är de mänskliga rättigheterna, Helsingforsavtalet och krigets lagar. Putins regim grundar sig på tvivelaktiga demokratiska institutioner, och kastar in Ryssland i anfall på andra länder vilket är ett brott mot Helsingforsavtalet. Motivet att ”de som bor i Krim vill tillhöra Ryssland” ger ingen rätt att bryta mot Helsingforsavtalet om att nationella gränser ska respekteras.
I en jämförelse med Krim är de flesta nationsgränserna i Östeuropa mer eller mindre omtvistade, men det ger inte något land rätten att starta krig. Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär naturligtvis att alla relationer med Ryssland är betydligt känsligare i dag än tidigare.
Bland europeiska socialkonservativa och nationalistiska partier finns i dag en stor oro för hur globalism och liberalism påverkar nationernas Europa. En del av dessa partier – bland annat brittiska UKIP och franska Front National – upplever att Ryssland har en politik som svarar på dessa utmaningar. Detta synsätt delas inte av Sverigedemokraterna.
Ska nationer och kulturer bestå så krävs det i och för sig politisk vilja och politiska beslut för att nå framgång. Vi känner också stark oro för hoten mot enskilda kulturer och diskuterar gärna politiska möjligheter för att vidmakthålla ett mångnationellt Europa.
Denna oro till trots, så är det dock viktigt för oss att agera med kraft och medvetenhet mot det hot som Rysslands politik skapat mot Europas fred och frihet genom att förstärka Sveriges försvar. Säkerhetspolitiskt har man inte råd att vara naiv.
ledamot av utrikesutskottet och säkerhetspolitisk talesman
Mikael Jansson,
ledamot av försvarsutskottet och försvarspolitisk talesman