Flerbarnstillägget leder till sämre integration
Forskare: Mindre barnkullar behövs för ett hållbart samhälle
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-12-15
DEBATT. Vår nya statsminister Magdalena Andersson vill vända på varje sten för att minska det ökande utanförskapet, en nödvändig strävan om Sverige på sikt ska bestå som välfärdsland.
Förslag med detta syfte har de senaste åren varit fler fritidsgårdar, mer pengar till skolor i utanförskapsområden, fler poliser och så vidare.
Förslagen ökar de offentliga utgifterna, och Magdalena Andersson har som finansminister deklarerat att de rika i Sverige kan bidra mer. Men våra möjligheter att höja skatter är begränsade då skattetrycket redan är högt.
Vårt förslag, som på sikt minskar såväl utanförskap som offentliga utgifter och är bra för miljön, är att slopa flerbarnstillägget och ge högst två barnbidrag per familj, för att inte uppmuntra till stora barnkullar.
En stor andel (cirka 25 procent) av Sveriges nuvarande befolkning har under de senaste decennierna invandrat till Sverige, eller är barn till invandrare.
Många kommer från länder med ohållbar, explosionsartad folkökning, bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien, där befolkningen fördubblas ungefär vart 25:e år.
Om dessa familjer behåller en tradition av stora barnkullar ökar risken för utanförskap, bland annat därför att kvinnors möjlighet att komma ut i förvärvsarbete minskar.
Det är svårt för samhället att tillhandahålla social service och bra skolor i ett område med stora barnkullar och många icke svenskspråkiga.
Det finns även ett starkt samband mellan stora barnkullar och områden med gängkriminalitet, något som Lasse Wierup tar upp i sin bok ”Gangsterparadiset”.
Vid mötet med det svenska samhället, skattefria barnbidrag och progressivt flerbarnstillägg drar en del migranter slutsatsen att här ska man föda så många barn som möjligt.
Flerbarnstillägget infördes 1982 i ett helt annat sammanhang, men leder nu till inlåsningseffekter för invandrarkvinnor.
En allmän tes har varit att snabb befolkningsökning avtar med ökat välstånd, men sambandet är nog det omvända: minskad familjestorlek leder till ökat välstånd, genom en så kallad ”demografisk dividend”.
Det vill säga, en förändring i befolkningsstrukturen som gynnar landets välståndsutveckling; färre barn gör att kvinnor i högre grad kommer ut i arbetslivet, och minskad andel barn i populationen gör att andelen i arbetande ålder växer.
Den ökning i välstånd en generation skapar kan då överföras till nästa generation.
Sverige har gjort denna resa, från fattigt land med stora barnkullar i början på 1900-talet, till dagens välfärdsland med små barnkullar och, tills nyligen, mycket bra skolutbildning.
Med små barnkullar kan föräldrarna lägga mer tid och omsorg per barn. Låt oss värna om detta framgångsrecept och bevara Sverige som ett relativt jämlikt välfärdsland.
Låt det inte bli ett förlorat paradis med ökande klyftor och alla de problem utanförskap orsakar.
Vi föreslår därför ett samhällskontrakt, där varje barnfamilj får upp till två barnbidrag, medan vi (samhället) gör vad som är möjligt för att erbjuda trygg uppväxt och god, fri skolutbildning.
Varje familj får själv avgöra om den vill skaffa fler än två barn, utan ytterligare bidrag från samhället. Med två barn per familj i genomsnitt kan vi få en stabil befolkningsstorlek, vilket gynnar välfärden.
Nolltillväxt, eller snarare minskning, krävs också för att motverka förlust av livsmiljöer för djur och växter samt för att hejda global uppvärmning.
Den relativt snabba folkökningen i Sverige de senaste decennierna driver det intensiva byggande runt om i landet, som äter grönområden och jordbruksmark.
Det finns ingen anledning att premiera folkökning vare sig i Sverige eller i världen.
Leif Andersson, biolog, professor, Uppsala
Malte Andersson, ekolog, professor emeritus, Göteborg
Johanna Deinum, docent i biofysikalisk kemi, Göteborg
Frank Götmark, professor i ekologi, Göteborg
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.