Polisen på väg att krascha, Ygeman
Roger Haddad (L): Eliasson måste börja bygga underifrån – och du har ansvaret
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-11-04
DEBATT. Den 1 januari 2015 fick Sverige en helt ny polisorganisation. Tanken var att bilda en gemensam myndighet som snabbare och effektivare kan gå in operativt oberoende av lokala resurser. Den nye rikspolischefen Dan Eliasson, tillsatt av Anders Ygeman, fick uppdraget att verkställa riksdagens beslut.
Snart två år efteråt ser vi att omorganisationen inte lett till de förändringar som riksdagen ville se. Vi har nu färre poliser i yttre tjänst, vi har en polis som inte kommit närmare medborgarna och vi ser problem inom bemanningen – allt från vakanser och avhopp till att nyutbildade poliser väljer bort polisyrket direkt efter polisutbildningen.
Denna utveckling måste omedelbart brytas.
Den nya polisorganisationen bygger uppifrån med nationella och regionala enheter – och det har skett på bekostnad av basverksamheten närmast medborgarna. Liberalerna har återkommande påtalat de brister i förmåga och kapacitet som detta lett till, men inrikesministern har hela tiden hänvisat till rikspolischefen.
Inrikesministern måste agera innan hela omorganisationen kraschlandar. Rikspolischefen har – alldeles för sent – insett hur allvarlig situationen är i de särskilt utsatta områdena med skjutningar, grov organiserad kriminalitet och öppen narkotikaförsäljning.
Att polisledningen under så lång tid underskattat situationen i dessa områden med tanke på arbetet mot radikalisering, våldsbejakande extremism och gänguppgörelser visar dels att polisens närvaro i dessa områden måste bli bättre, men också att det finns ett rejält glapp mellan ledningen och polisen på fältet.
Det är först nu, efter påtryckningar från bland annat Liberalerna i riksdagen, som frågan börjat uppmärksammas. Men detta räcker inte.
Rikspolischefen har inga möjligheter att säkra tillgången på insatser och önskad polisiär närvaro i utsatta områden eller för den delen den vanliga basbemanningen i landet. Detta är oerhört allvarligt och är ytterst en politisk fråga som regeringen inte tar tag i. Anders Ygeman måste säkerställa att resurser avsätts till polisen för att klara dess grundläggande uppdrag.
Barn- och ungdomspoliser avvecklas, trafikkontroller dras ner, ärenden som villainbrott, snatterier och annan vardagsbrottslighet prioriteras ned. Men det allra viktigaste – det brottsförebyggande arbetet och den polisiära närvaron ute i samhället har blivit sämre och lyser med sin frånvaro. Funktioner som kommunpolis och områdespolis måste tillsättas.
Liberalerna kräver en total genomlysning och direkta åtgärder för att återskapa förtroendet för svensk polis. Statskontorets rapport är endast en indikator på problemen. Men flera delar brister – inte minst den lokala förmågan närmast medborgarna.
Regeringen måste uppdra åt sin rikspolischef att agera för att trycka ut poliser och resurser från den nationella och regionala nivån tillbaka till den lokala – eftersom den inte fått mindre uppdrag, utan fler arbetsuppgifter efter omorganisationen. Men detta förväntas de sköta med färre poliser och resurser.
Anders Ygeman och Dan Eliasson måste sluta blunda för den oro som finns inom polisen och ta sitt ansvar.
Till skillnad från regeringen kommer Liberalerna i riksdagen att avsätta 775 miljoner kronor i nästa års budget som första steg för att fram till 2020 anställa 1 100 fler civila och 2 500 fler poliser, parallellt som vi kräver att polisens arbetsuppgifter renodlas och att antalet områdespoliser tillsätts i hela landet på riktigt, inte bara på papper.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.