Bra – men pengarna måste fördelas rätt

Lärarnas riksförbund: Det viktigaste är att anställa fler lärare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-01-31

Det är självklart viktigt att lärarna, som är de som bäst känner till undervisningsförutsättningarna, får möjlighet att påverka hur resurserna ska användas, skriver Åsa Fahlén.

DEBATT. Nu är det klart hur regeringen vill reglera det statsbidrag för ökad likvärdighet som Skolkommissionen tidigare föreslagit. Dagens besked är ett mycket välkommet resurstillskott till framförallt de huvudmän som har de tuffaste förutsättningarna.

Det handlar om totalt sex miljarder kronor i öronmärkta statliga medel för undervisning och elevhälsa fram till 2020, med en blygsammare början redan i år. Statsbidraget fanns med i budgetpropositionen för 2018 och nu är det klart att det ska administreras av Skolverket och huvudmännen får ansöka om en tilldelad ram och därmed skriva under på att inte sänka sina egna kostnader för undervisning och elevhälsa.

För Lärarnas Riksförbund är det av mycket stor betydelse att resurserna fördelas enligt det socioekonomiska index som Statistiska Centralbyrån räknat fram åt Skolkommissionen.

Vi ser gärna att indexet också användas när resurser fördelas ut till skolenheterna.

Då likvärdigheten minskat de senaste åren, vilket inte minst PISA 2015 visade, är det av yttersta vikt att möjligheterna att bedriva undervisning som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar säkras. Det handlar till exempel om att se till att behöriga och legitimerade lärare motiveras att söka sig till skolor med tuffast förutsättningar. Här kan statsbidraget komma väl till pass.

Det handlar inte bara om möjligheten att kunna erbjuda konkurrenskraftiga lärarlöner där förutsättningarna är som svårast, utan snarare om att anställa fler lärare och speciallärare, samt personal som både kan avlasta och komplettera lärarna.

Arbetsmiljön och arbetsbelastningen spelar mycket stor roll. Det skulle innebära attraktiva förutsättningar för alla som arbetar i skolor med mindre gynnsamma förutsättningar.

Det kan handla om fler lärare, men det kan också behövas andra stödresurser.

Det är viktigt att lärarna, som är de som bäst känner till undervisningsförutsättningarna, får möjlighet att påverka hur resurserna ska användas. Det tror jag flertalet huvudmän instämmer i.

Skulle det sedan visa sig att detta steg i förändringen av skolans finansiering inte räcker för att förbättra resultaten och likvärdigheten, måste staten vara beredd att gå ett steg längre. Det kan bli nödvändigt att införa ett statligt sektorsbidrag för undervisning och elevhälsan.


Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.