Gå inte på myterna om våld mot kvinnor

Emma Ångström: Så fort någon tror att ”det skulle aldrig hända mig” har vi misslyckats

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-06-10

Vi måste erkänna den komplexa dynamiken bakom våld i nära relationer. Det första slaget är inte början, det är ofta kulmen av en lång process av nedbrytning och komplicerade mekanismer av normalisering, skriver författaren Emma Ångström.

DEBATT. ”Jag skulle aldrig låta en man slå mig.” Många kvinnor har tänkt den tanken. Lika många har tänkt ”varför lämnar hon honom inte, om han nu är våldsam mot henne?” Men sällan är gränsdragningen så enkel.

Och så fort någon tror att ”det skulle aldrig kunna hända mig”, har vi som samhälle misslyckats. Vi måste erkänna och sprida kunskap om den komplexa dynamiken bakom våld i nära relationer.

 

Det första slaget är inte början, det är ofta kulmen av en lång process av nedbrytning och komplicerade mekanismer av normalisering. En man som slår en kvinna på första dejten är unheard of – i alla fall att hon sedan väljer att bli hans flickvän. Vad som är acceptabelt förskjuts gradvis med en omärklig förflyttning av gränser tills man investerat så mycket energi, tid och resurser att det är för svårt att lämna.

Ofta blandas våldsamma perioder med stunder av omtanke och kärlek. Att bli utsatt växelvis för värme och våld är nedbrytande och skapar komplexa bindningar.

Och att lämna den som slår kräver ofta stor styrka och mod, något som kan vara svårt att uppbåda när man länge brutits ned i en destruktiv relation.

Det är våld att kasta en tallrik i golvet, eller klippa sönder någons kläder

En klar majoritet av alla män vet om – och håller med om – att det inte är okej att slå sin tjej. Men våld är inte bara en fysisk företeelse. Våld kan vara många olika saker: psykiskt, materiellt, emotionellt, latent, sexuellt, ekonomiskt.

Det är våld att kasta en tallrik i golvet, eller klippa sönder någons kläder. Det är våld att behöva anpassa sig till en annan persons humör, att bli ignorerad eller nedvärderad. Det är våld att ställa sig i vägen för någon som vill lämna ett rum, eller att tränga in någon i ett hörn. Det är våld att tjata till sig sex. Det är våld att undanhålla information från sin partner om gemensam ekonomi, eller begränsa någons ekonomiska frihet.

 

Kvinnor och tjejer blir fortfarande uppmuntrade att sätta mäns behov först, anpassa sig till män, ge omsorg till män.

I ett forum på Facebook om ekonomi för endast kvinnor med över 100 000 medlemmar handlar en stor del av frågorna om saker som skulle kunna klassas som ekonomiskt våld vid bodelning och separation.

I en annat forum, instagramkontot Mansbebisar, delar helt vanliga kvinnor berättelser om vanliga relationer till vanliga män - och en chockerande mängd inlägg behandlar manipulering, gaslighting och sexuellt våld.

 

Jag skriver om utsatta kvinnor för att jag har en dröm om att min dotter inte ska behöva fundera på de här frågorna när hon blir vuxen, och med allt mer begränsade rättigheter för kvinnor världen över är det inte längre en självklarhet. Om drömmen ska uppnås måste fler få upp ögonen för de psykologiska aspekterna av våld i nära relationer.

Först när vi förstår mekanismerna bakom våldet kan vi syna våldsutövare, sätta in förebyggande åtgärder och stötta utsatta kvinnor i vår närhet - på jobbet, i familjen, i vänskapskretsen - att kontakta en kvinnojour och få den hjälp de behöver.

Knacka på dörren (gärna tillsammans med en granne) om du hör våldsamma gräl från någons lägenhet, ring polisen, stötta din lokala kvinnojour. Det minsta vi kan göra för utsatta kvinnor är att inte blunda, vare sig det gäller fysiskt eller psykiskt våld.


Emma Ångström, författare och aktuell med del två i en serie spänningsromaner om Edda Nord som arbetar som kommunikatör på en kvinnojour

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln