Ta bussen i stället

Stort test av familjebussarna Chrysler Grand Voyager, Renault Grand Espace och Peugeot 807.

Vad kan man göra när kombin inte räcker till, när grannskapets alla ungar ska åka med till fotbollsträningen eller när man ska ha hem soffan från Ikea?

Svar: Ta bussen!

Vi har testat tre heta familjebussar: Chrysler Grand Voyager, Renault Grand Espace och Peugeot 807.

Har du många transporter av barn och familj att sköta?

Förslag: ta bussen.

Den kommer och avgår precis när du vill.

Likheterna mellan dessa tre familjebussar och stadens lokaltrafik är ytterst få.

Men arbetet de utför är likartat.

Vid hållplatsen står i detta test; Chrysler Grand Voyager 2,8 CRD, Peugeot 807 2,2 HDi och Renault Grand Espace 2,2 dCi.

Chrysler och Renault med 150 hästar vardera och Peugeot med 130.

Alla är dieslar, motortypen passar fint för familjebussar.

Kraften i turbodieslarna gör bilarna avspända på landsvägen samt lättkörda i stan.

I Chrysler sitter man klart närmast framrutan, och detta ger något mindre rymdkänsla än i de franska kombattanterna.

Men när vi mäter så visar det sig dock att Grand Voyager faktiskt är rymligare än Peugeot 807 i framsätet. Framför allt är det utrymmet kring knän och fötter som är avgjort bättre. Espace saknar istället mittkonsol vilket ger helt ohämmad rörelsefrihet för knäna.

Chrysler är störst

Utrymmesmatchen i den andra stolsraden vinner Chrysler lätt.

Mycket beror det på att Grand Voyager har säteskonfigurationen 2-2-3 istället för 2-3-2.

Men även när det gäller annat än utrymmet i bredd så är Chrysler störst. Även knäutrymmet för dem som åker bak är frikostigt.

Längst bak är det dock en aning trängre på bredden än i Peugeot och Renault. Men det går att sitta tre vuxna i bredd.

Även utrymmet i längsled är klart bättre i Chrysler än i båda fransmännen, där Renault är den rymligare.

Chryslers långa kupé ger även bäst bagagevolym, oavsett om sätena är fällda eller ej.

Trots att de två mellanstolarna och den bakre soffan i Chrysler kan vikas ned och gömmas i golvet så är de snudd på lika bekväma att färdas i som framstolarna.

Utmärkt lårstöd finns på alla platser i bilen, även för fullvuxna. Mycket bra.

Renault har fullstora framstolar, men de fem bakre stolarna (som kan placeras var som helst i bilen då de är identiska och varje stol har integrerat bälte) har något kort sittdyna för vuxna samt är väl fasta i stoppningen.

Peugeot har lite mjukare stolar, men sittdynorna är korta, även för dem som sitter längst fram i bilen.

Stolen blir ett fikabord

Åker man max sex personer i Peugeot eller Renault så kan mittstolen fällas och användas som armstöd eller fikabord, vilket känns genomtänkt.

Chrysler kontrar med flaskhållare på mellanradens yttersidor.

Kupéutrymmesronden går alltså klart till Chrysler, som även tar hem komfortronden - främst tack vare de fina stolarna.

Fjädringen i Chrysler är amerikanskt mjuk och följsam. Och på det hela taget är alla tre bilarna bekväma att åka långt i.

Fast i stadstrafik känns främst Peugeot hårt dämpad. Bullernivån är godkänd i Chrysler och Peugeot, och väl godkänd i Renault.

Vid aktiv körning på kurviga vägar är det fransoserna som sätter tempot. Voyager blir rejält efter, men chassit känns ändå ganska hyggligt balanserat.

Chryslers styrning är tyngst i gänget men förmedlar ganska mycket känsla till föraren. Motorn har gott om kraft, men automatlådan är ganska seg i växlingarna.

I Renault njuter man av fin balans och en ypperlig körställning.

Peugeot 807 har mest personbilskänsla .

Jänkaren är törstig

Styrningen har elservo men ger ändå en hel del känsla och bra respons. Växelspaken sitter högt upp på panelen och det är lättväxlat.

Störst motor samt automatlåda gör Chrysler till den törstigaste bilen i testet med en snittförbrukning på 1,13 l/mil. 2,2-litersmaskinerna i Peugeot och Renault drar cirka 0,9 l/mil - bra för så stora bilar.

Enligt testlaget är Renault otvivelaktigt fräckast att se på, både på in- och utsidan.

Karossen är slank och interiören känns futuristisk med sin stora, kala panel.

Prylfacken är många och stora. Tyvärr tycks formen varit avgjort viktigare än funktionen, för Espace är ganska knepig att förstå sig på.

Instrumentgruppen är digital och sitter placerad i mitten under vindrutan.

Svårt att läsa instrumenten

Det enda man kan läsa av snabbt är hastighet, allt annat har tydligen betraktats som mindre viktig information.

Stereon sköts med reglage bakom ratten, men för mer avancerade manövrar än att höja volymen eller byta radiostation är man hänvisad till en fjärrkontroll.

Peugeot har liknande, men mer återhållsam form interiört. Instrumenten är lika små och har samma placering som i Renault, men de är analoga. Förvaringsmöjlighetena i panelen är även här goda med två stora fack.

Chrysler är några år äldre, och det märks på gott och ont. Den grådystra instrumentpanelen är lättförståelig, men inte särskilt vacker. Klockorna framför föraren lyser lyxigt ljusblått och träinläggningarna är nästan av trä, men i övrigt är det helt flärdfritt.

Hur slutar matchen då?

Chrysler är ojämn. Interiören är smart, kupén är rymlig och komforten mycket bra.

Tyvärr faller bilen på sin ålder och lågt säkerhetsbetyg.

Antisladd, panikbromsassistans, kurvbromskontroll, bälteskraftsbegränsare och sidokrockkuddar är utrustning som INTE finns.

Fransk glamour kostar

Renault Grand Espace är säker, komfortabel och känns mest glamourös av de tre.

Men det kostar - bilen är bland de dyraste i klassen. Dessutom får förarmiljön dåliga betyg på grund av usel läsbarhet och användarvänlighet.

Bilen utan större missar är Peugeot 807.

Hög aktiv och passiv säkerhet, och ett mycket attraktivt pris gör 807 till testvinnare.

John Argelander