Ajabaja, sa polisen, gav bilnycklarna till rattfyllot
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-01-29
När ska vi få en straffskala i trafiken som överenstämmer med det allmänna rättsmedvetandet?
Nollvisionen är ett hyckleri utan like. Samhället koncentrerar all energi och uppfinningsrikedom på att sätta fast vanliga hederliga familjeförsörjare när de kör aningen för fort på säkra motorvägar istället för att lägga kraften på de verkliga farorna.
Varför stoppar man folk för fortkörning? Jo, för att nästan alla som är ute och kör är hederliga människor som har ett jobb och betalar skatt och som betalar sina fortkörningsböter utan att protestera. Ja, de accepterar till och med att vara utan sitt körkort ett par månader för att sona sitt brott.
Rattfylleri, som de flesta svenskar betraktar som ett värre brott, och ett betydligt större hot i trafiken, är inte lika enkelt. Här står samhället handfallet och ett godtycke bortom all beskrivning präglar polisens och domstolarnas bedömning.
Natten till lördag för två veckor sedan stoppade Norrtäljepolisen ett misstänkt rattfyllo. Föraren, en man i 25-årsåldern som polisen kände till sedan tidigare, hade drygt en promille alkohol när han kontrollblåste på stationen.
Ajabaja, sa polisen, skrev rapport och lämnade tillbaka bilnycklarna. Varpå rattfyllot tog en taxi till sin bil och körde vidare.
Av en slump upptäckte polisen 25-åringen igen, stoppade honom en gång till, tog med honom till stationen där en ny mätning visade att han fortfarande hade närmare en promille alkohol i blodet.
Nu sa polisen ajabaja med lite mer eftertryck och för att visa att nu var det allvar tog man bilnycklarna från det envisa rattfyllot. Nu tog han en taxi hem, för att hämta bilens reservnycklar...
Tredje gången samma natt polisen stoppade honom låste man äntligen in honom i en fyllecell.
Första gången den här personen togs för rattfylleri var 1999, då blev han av med körkortet. Sen dess har han stoppats ytterligare tre gånger före den senaste fyllan, hur många gånger han kört på fyllan utan att bli upptäckt kan man bara gissa. En gång dömdes han till en månads fängelse.
Han lär inte få hårdare straff den här gången, "det hände ju ingenting"...
Ett par dagar tidigare försökte trafikpolisen i Nyköping stoppa en stulen lastbil på väg norrut på E4.
När föraren inte stannade begärde man hjälp och kollegerna i Södertälje la ut en spikmatta vid Järna.
Men en punktering på vänster framdäck räckte inte. Föraren vände och körde söderut igen, med polisbilar före och efter sig. Efter en mil styrde lastbilen plötsligt över motorvägens mittremsa och fortsatte nu i fel körriktning, söderut i norrgående körfält. Efter ytterligare en mil och ett stort antal möten med skräckslagna bilister svängde han av motorvägen och råkade köra i diket.
Föraren övermannades till slut av polisen.
Nu är han misstänkt för drogpåverkan, för grov vårdslöshet - och för mordförsök eftersom han försökte ramma en polisbil.
Mordförsöket blir väl svårt att bevisa men grov vårdslöshet och drogpåverkan, tja, det kan väl räcka till en månads fängelse, eller om det kanske stannar med en fotboja, eller några krattade grusgångar på en kyrkogård.
För ett par månader sedan dömdes en ungersk långtradarförare till fyra års fängelse sen han kört i fel riktning på motorvägen mellan Malmö och Trelleborg.
Trots att ingen enda polis eller annan medmänniska sagt åt honom att stanna och sova ruset av sig innan han fortsatte. Han dömdes till det hårdaste rattfylleristraffet hittills - för att han under sin färd krockade med två mötande bilar. I de bilarna dödades fem personer.
Jämför med dem som kör för fort. Då är polisen obönhörlig även om fortköraren inte gjort en fluga förnär. Och vid 20 för fort på 30-sträckor eller 30 för fort på andra vägar blir man dessutom av med körkortet i två månader.
När ska vi få en straffskala i trafiken som överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet?
