Sveriges pulsåder rymmer både glädje, förhoppningar, social misär och tragedie
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-07-08
Collin i semester-trafiken
Det knastrar till i polisradion. En knarkare med en skrotbil har fått stopp mitt på E4:an. Och det är verkligen mitt på vägen, i omkörningsfilen på den nya trefältsvägen. Sveriges pulsåder rymmer både glädje, förhoppningar, social misär och tragedier.
Vi står och pratar med mc-poliserna Kjell Collin och Bo Wexell på E4 strax söder om Harmånger i Hälsingland när larmet kommer.
På hela E4 finns det i semestertider bara en handfull trafikpoliser, och så råkar dessa båda grånade herrar befinna sig ett par kilometer från knarkarens illa valda parkeringsplats.
Inom ett par ögonblick pekar de båda BMW-motorcyklarnas hastighetsmätare på drygt 160 km/tim när de tråcklar sig fram mellan semesterfirarna som knappt hinner märka polisen i backspegeln.
Indraget körkort
Så står den gamla risiga Volvon där. I dikesrenen sitter tjejen och parets kennel, ut ur bilen kliver knarkaren och hälsar polisen med yviga gester. De är gamla bekanta. De brukar träffas så här, när knarkaren är ute och kör, fast körkortet är indraget för länge sen.
I kväll blir det samma procedur som vanligt: Lämna urinprov på stationen i Hudiksvall, släppas fri och så ut igen för vidare färd.
Riskfyllda landsvägar
Den som kör E4 norr om Stockholm kommer att färdas på många olika typer av vägar. Motorväg, den utmärkta smalmotorvägen norr om Söderhamn, trefältsvägar med vajer och faktiskt målade trefältsvägar utan vajer. Och så gamla hederliga riskfyllda landsvägar.
Det skramlar tomt i Vägverkets kassa. Vajern där knarkaren står söder om Harmånger dröjer ända till 2007, om ingen hinner köra ihjäl sig innan... Då rasslar det nog till i kassalådan.
– Att de inte kan kosta på E4 en ordentlig upprustning är skamligt, säger trafikpolisen Kjell Collin.
