ÅSIKT

Trygghetsslakt hotar i Leksand

Leksand en av många kommuner som ska gå igenom ett stålbad

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Daniel Swedin
Rose-Marie Svanborg är rädd att fritidsgården Brandmannen kommer försvinna när Leksand ska spara.

LEKSAND. I höst kan Rose-Marie Svanborg få komma att se hur en verksamhet hon varit med och byggt upp – fritidsgården Brandmannen i Leksand – försvinner.

– Lägger man ned det här så vore det förödande. Hur ska vi nå ungdomar som är i farozonen, som inte går till hockeyn eller fotbollen? Ett gäng grabbar som kommer ihop är livsfarligt och då behövs det en vuxen i rummet.

Kanske kan man säga att Rose-Marie Svanborg har varit den personen. En föreningsmänniska och eldsjäl, 68 år och pensionär men med många år på studieförbundet ABF bakom sig.

Ett miljonunderskott

Sedan 2005 har Brandmannen varit öppet för Leksands unga och fungerar som en fritidsgård brukar fungera. Här finns pingis- och biljardbord, tv-spel och en kiosk. Men Brandmannen är också en träffpunkt för pensionärer och varje tisdag samlas runt 120 äldre för att dricka kaffe, fika och lyssna på musik.

Men nu är det slut med det. Åtminstone enligt det förslag på besparingar som dalakommunens tjänstemän snickrat ihop och som Leksands politiker ska ta ställning till i oktober.

– I går träffade jag en mamma som berättade att när hennes flickor slutar skolan så måste de vänta i två timmar på bussen hem och om de inte kan gå på Brandmannen, vart ska de gå då? Det här har varit en trygghet för många unga, säger Rose-Marie Svanborg.

I Leksand slutade 2018 med ett underskott på nio miljoner kronor. Prognoserna för åren fram till 2022 ser ännu värre ut: minus 17 miljoner årligen. Nu måste budgeten komma i balans och leksingarna ska få bada stålbad.

Fastigheter ska säljas, gymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram ska läggas ned och bidrag till studieförbund, bystugor och kulturföreningar ryker. Museet och biblioteket ska spara stenhårt. Liftkort och badbiljetter blir dyrare, tjänster i skolan och förskolan avslutas eller går från heltid till deltid. En del kommunanställda som går i pension ska inte ersättas. Det ska inte bli städat lika ofta. Bygget av en ny sporthall skjuts på framtiden.

Lägsta kommunalskatten

Tillsammans ska det ge besparingar på 37,6 miljoner kronor. Det enda man inte tänker spara på är midsommarfirandet i Sammilsdalsgropen.

Det här är naturligtvis ingen unik bild för Leksand. Det är kristider och en fjärdedel av landets kommuner går minus, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. 2022 kommer landsting och kommuner att behöva 38 miljarder kronor mer än i dag om inget förändras.


Foto: Leksands kommun
Viktor Zakrisson är socialdemokratiskt oppositionsråd.

– Omställningen av stöden för att ta emot nyanlända, att vi har en friskola som på kort tid har tagit 200 elever ur den kommunala skolan och sen har vi ganska mycket familjehems- och SIS-placeringar som är otroligt dyra.

Viktor Zakrisson är socialdemokratiskt oppositionsråd i Leksand och räknar upp några av skälen till att Leksands ekonomi ser ut som den gör. Inom kort ska hans parti presentera ett eget förslag på vad kommunen kan skära bort.

– Vår hållning är att värna vård, skola och omsorg men att spara 330 000 på bidrag till kulturföreningar och studieförbund, det är småpengar i den stora helheten. Sen ser vi att det är en större social oro, det händer mer och mer saker på samhället och det är helt fel tid att rycka pengarna från fritidsgårdarna.

Leksand har tillsammans med Rättvik den lägsta kommunalskatten i Dalarna och kommunen styrs sedan flera år tillbaka av den partikoalition som utgjorde Alliansen; Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Staten måste ta ansvar

Kommunstyrelsens ordförande är centerpartist och heter Ulrika Liljeberg. Hon har nyligen skrivit en debattartikel ihop med bland andra Företagarnas vd Günther Mårder om att kommunernas måste minska sina underskott genom effektivisering snarare än skattehöjningar.

Victor Zakrisson tycker att resonemanget är lite för enkelt.

– Jag tror man behöver göra både och. Effektivisera, arbeta smartare, ta tillvara på teknik och nya arbetssätt. Men sen behöver man höja skatten och jag ser gärna att det är staten som gör det eftersom man då kan ta ut det progressivt. Sedan måste man fråga sig hur hårt vi ska hålla i tvåprocentsmålet på överskott när läget är som det är.

Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD
Midsommarfirandet i ”Gropen” är fredag

I förra veckan meddelade regeringen att glesbygden ska få mer pengar när det kommunala kostnadsutjämningssystemet förändras från nyår. Förändringen har välkomnats av alla kommunstyrelseordföranden i Dalarna, även om det finns kommuner som förlorar på förändringen. En sådan kommun är Leksand.

Viktor Zakrisson förstår förändringen, men staten måste göra mer.

– Det behövs nya fräscha pengar, inte bara omfördelning. Det handlar dels om mottagandet av nyanlända, där staten Sverige har sagt att vi ska ta emot människor, då borde vi få full kostnadstäckning för dem vi tar emot. Det är en principfråga, men höjda statsbidrag är det vi konkret behöver så att vi får prioritera vår verksamhet. Nu har ju alla partier i riksdagen lovat satsningar på kommunsektorn, så det får vi se hur det blir.


Skolan inte fredad

En kilometer från kommunhuset ligger Åkerö skola. Här går 380 elever från förskoleklass och hela vägen upp till årskurs 9.

I det föreslagna sparprogrammet kommer hela högstadiet att flytta till Sammilsdalsskolan, den andra skolan i centralorten, om något år. Och i lärarrummet sprider sig en oro.

– Vad får det för konsekvenser för resten av skolan om en tredjedel av eleverna försvinner? Det blir en mindre skola och vilka resurser kommer då att försvinna? Man säger att skolan är fredad men slår man ihop Åkerö och Sammilsdal högstadier så försvinner ju personella resurser. Samma jobb ska göras men färre individer ska dela på arbetet.

Det säger Peter Brask som är mellanstadielärare på skolan och förtroendevald i Lärarförbundet. Han tycker det är märkligt att politikerna i Leksand verkar så tagna på sängen av underskotten i kommunen.

– Skolan ligger konstant under budget och då kan man fråga sig om politikerna verkligen lägger rätt budget om skolan aldrig får tillräckligt med pengar för att det ska gå ihop. Allting vi vill göra är dyrt och kostar pengar. Det är inte så utvecklande. Med den nystartade friskolan så försvinner 200 skolpengar ur skolan och tomma platser uppstår.

– Det känns som politikerna passivt stått och tittat på medan man dränerat den kommunala skolan på resurser.


avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM