Stor liten kamera

Test av Canon HF10

Det här är Canons senaste tillskott på videokamerafronten. En högupplöst liten kamera med fullstora intentioner.

För den som har tänkt att lägga några kronor på en ny videokamera i år så är HF10 från Canon långt ifrån någon av de billigare. Men HF10 är utan tvekan en av de bästa. Ett problem är dock att den använder sig av formatet AVCHD som kräver alltför mycket datorkraft för att kunna användas av en större mängd konsumenter.

Kameran är liten, smidig och den ligger bra i handen. HF10 tar överraskande bra bilder och man kan utan problem koppla den via hdmi direkt till en 50 tums plasma och det som visas på skärmen ser helt fantastiskt ut.

Om man ska säga någonting negativt om kameran så är det att den saknar sökare, men efter att ha använt den under flera dagar så saknar jag inte sökaren nämnvärt. Lcd-displayen duger alldeles utmärkt, även i starkt solljus.

Det lilla formatet kommer sig delvis av att kameran använder sig av flashminne och minneskort istället för att till exempel spara materialet på band, hårddisk eller skiva. Ett flashminne tar avsevärt mycket mindre plats och det faktum att kameran även saknar optisk sökare gör att Canon verkligen har kunnat krympa volymen utan att behöva tumma på prestandan hos det övriga innehållet.

Design

Till HF10:an har Canon har helt oblygt snott den mycket smidiga Easy-knappen från Sony som förenklar handhavandet av kameran. Zoom- och stillbildsknappen sitter mycket bra placerade högst upp, centralt på ovanpå själva huset, och knapparna är tydliga och lätta att komma åt.

Dock uppstår det ett problem med dessa två knappar när man har skruvat dit den externa mikrofonen och mellanrummet mellan kamera och mikrofon visar sig bli alldeles för smalt. Resultatet är att man inte kommer in med fingrarna under mikrofonens fäste och således blir det omöjligt att nå knappen för stillbilder. Enligt Canon kommer dock denna lilla fadäs att korrigeras framöver.

Prestanda och inställningar

Till HF10 har Canon valt att öka på upplösningen jämfört med föregående modeller och det gör man samtidigt som man minskar storleken på bildsensorn. Den nya CMOS-sensorn har lite drygt tre miljoner pixlar fördelat på en yta av 1/3.2 tum. Maxupplösningen ligger nu på 1980x1080 pixlar och det är höjning från 1440x1080 pixlar som tidigare modeller kom med. Man har även trimmat bitraten från 15 till 17 Mbps vilket gör att kameran inte längre är lika känslig för rörelser i bilden.

Kameran är utrustad med optisk bildstabilisator den zoomen ligger på 12x med en brännvidd på 4,8-57,6 mm. Kameran har ett inbyggt flashminne på 16 GB som kan byggas ut med ytterligare ett SDHC-kort på 16 GB och tillsammans ger de en inspelningstid på över tolv timmar om man använder LP-läget.

För att vara en konsumentkamera så känns de manuella inställningsmöjligheterna på HF10 väl tilltagna och det som erbjuds är bland annat manuellt fokus, vitbalans, slutartid, bländar/exponeringsinställningar och bildeffekter. Valbara slutartider sträcker sig mellan 1/6 till 1/2000 i 24P-läget och från 1/8 till1/2000 när man använder 30P eller 60i.

Krånglig redigering

När du väl är färdig med ditt filmande så kommer dock det mindre roliga vad det gäller Canon HF10. AVCHD är inte ett speciellt roligt format att redigera i och eftersom jag vanligtvis arbetar med bandkameror och Premiere från Adobe så fick jag omgående problem. Men det går att lösa och eller komma runt även om det är långt ifrån smidigt. En annan viktig aspekt är att hd-videoredigering kräver avsevärt mycket mer datorkraft än standardupplöst material vilket betyder att det kommer ta en viss tid innan formatet får genomslag bland vanliga konsumenter.

Slutsats

Canons HF10 är en mycket bra kamera och bildkvaliteten är över förväntan. Den som vill spela in en massa film utan alltför mycket krångel så är det bara att sikta och trycka på knappen så gör kameran resten åt dig och den gör det bra. Den kostar visserligen en hel del men för den som anser sig ha råd och vill satsa på en flashbaserad hd-kamera så är HF10 ett riktigt bra val.

Läs också!

Andreas Rauch, Prylportalen