De vill få unga att kämpa mot sexhandel

Tonåringarna: "Vi har flera bekanta som köpt sex"

Uppdaterad 2018-11-19 | Publicerad 2017-02-06

De vill få unga att öppna ögonen för världens sexhandel, och se hur illa offren mår.

– Vi har bekanta som själva köpt sex på semestern med grabbarna, men när de får reda på det här tänker de om, säger 18-åriga Lovisa Ström.

För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook

– Om de killar och män som köpt sex faktiskt skulle veta hur tjejen mådde och hur hon kommit dit – då tror inte jag att alls lika många skulle ha mage att göra det och kunna njuta av det, säger Lovisa Ström.

Hon och gymnasiekompisen Felicia Röding Lindner har nyss dragit i gång projektet Notforsale, där de vill väcka debatt om världens sexhandel. Nu åker de runt bland skolor och föreläser för ungdomar.

– Vi vill sprida kunskap, bilda opinion och göra främst ungdomar mer medvetna om den stora sexhandeln. Och få folk att förstå vad de kan göra för att hjälpa de här extremt utsatta människorna, säger Felicia.

De har själva hört unga killar i sin närhet berätta att de köpt sex under semesterresor.

Felicia Röding Lindner och Lovisa Ström och känner varandra från gymnasiet, och håller nu föreläsningar för unga om sexhandel. ”Ingen människa föds med en vilja att sälja sig själv och bli utnyttjad på det här brutala sättet”, säger Felicia.

– Vi vill sprida kunskap, bilda opinion och göra främst ungdomar mer medvetna om den stora sexhandeln. Och få folk att förstå vad de kan göra för att hjälpa de här extremt utsatta människorna, säger Felicia.

De har själva hört unga killar i sin närhet berätta att de köpt sex under semesterresor.

Goda nyheter: Lovisa, 18, kämpar för sexslavar i
Asien

– Det är som att de tror att det är en win win situation, som att ”Hon får ju pengar – som hon behöver för att överleva”. Och de förstår inte heller att pengarna går direkt till hallickarna, säger Felicia.

Lovisa bodde tillsammans med sexslavarna

Under hösten var Lovisa i Asien och jobbade med tjejer som räddats från gatan i Burma (Myanmar). Hon bodde tillsammans med dem i ett hus och undervisade dem och lyssnade till deras historier. Samtidigt drev hon en blogg där hon visade upp bilder från den råa verkligheten, och berättade om tjejerna hon mött som blivit våldtagna upp till 30 gånger per dag.

– Responsen jag fick från bloggen var att alla tyckte att det var jättehemskt, men det var också en chock för dem. Det var tydligt att det finns en brist på kunskap, säger Lovisa.

Hur kommer det sig att du brinner för den här frågan?

– Jag läste en självbiografi när jag var yngre om en tjej som själv hade blivit såld. Boken visade verkligen den råa sanningen, detaljerat. Efter det började jag att läsa på mer och engagera mig. Jag träffade 80-åriga Elise Lindqvist, ”Ängeln på Malmskillnadsgatan”, och fick chansen att gå ut och jobba med henne. Och efter det visste jag att jag ville göra något själv.

Såg tjejer fiskas upp i Stockholm

För Lovisa blev det som ett slag i magen: Händer det här verkligen på riktigt, i Stockholm?

– Där och då blev det så himla tydligt för mig när jag såg tjejerna hoppa in i bilar på Malmskillnadsgatan: Det sker så nära – men man ser inte det. På samma gata vinglade många ungdomar förbi som skulle ut på krogen, men de såg inte vad jag såg. Det var som två parallella världar. Och jag hade inte sett det ifall jag inte visste om det, säger Lovisa.

Elise Lindqvist.

Hur har din världsbild förändrats sedan du åkte?

– Jag har blivit mycket mer känslig för våldtäktsskämt och kvinnoförnedrande grejer.

Hur hanterade du allt du såg i Burma?

– Genom att skriva. Men när jag kom hem kom allt ikapp mig som en käftsmäll. I början hade jag jättemycket ångest och mardrömmar.

Med facit i hand – hade du gjort om resan?

– Ja. Jag fick jättemycket av tjejerna också, lärde mig mycket av dem. Jag blev inspirerad av hur de kan vara så starka, och hur de kan förlåta någon som gjort dem så illa, säger Lovisa.

Hon har fortfarande kontakt med många av tjejerna.

– Men det är svårt att vara så långt bort och veta att de fortsätter sin kamp. Och jag vet att jag vill åka tillbaka.