Kolgjini: ”Mindre hjärta, mer pengar”
”I helgen får vi bevis på det när de petas som kuskar”
Mindre hjärta och allt mer tänk på pengar.
Så uppfattar jag travsporten och i helgen får vi bevis på det när Jorma Kontio och Christoffer Eriksson petas som kuskar vid storlopp i Paris.
Inte alls trevligt.
Julhelgen är här med allt vad det innebär. För oss med hästar innebär det drygt en dags avbrott. Men hästarna kan inte bara stå inne, så vi måste se till att de kommer ut, joggas och mår bra.
Men alla som jobbar med det här vet villkoren och gillar läget.
Julhelgen och nyår innebär mer -tävlingar än någonsin, det är nämligen Winter Burst. Det kommer att köras V75 åtta gånger på nio dagar.
Klart som fasiken att det inte är speciellt kul för oss aktiva när personalen inte får en pust, men det är upp till alla om de vill vara med och köra om stora pengar eller inte.
Vårt stall ligger lite lågt just nu och vi startar bara sporadiskt. Många unghästar vintertränas för kommande säsong.
Julhelgen innebär också stortävlingar på Vincennes i Paris. Där har vi många svenska hästar som startar. Vårt stall har Rajesh Face till start i Criterium Continental. Han startar för andra gången på banan, förra gången blev ett stort misslyckande på grund av att han inte tålde resan. Nu har vi ändrat rutinerna totalt och hoppas han tagit det bättre.
Lever han upp till sitt kunnande räds han ingen fyraåring i Europa.
Men bakspår och tveksamheter kring resan gör att jag ligger lite lågt.
Svenskhästarna Readly Express och Twister Bi startar i ett annat storlopp.
Mest iögonfallande med deras starter är att de inte har sina ordinarie kuskar bakom sig.
Christoffer Eriksson, som kör Rajesh Face åt oss, är den självklare kusken bakom Twister Bi enligt mig, men så blir det inte. Där ska en fransk kusk köra…
Readly Express borde naturligtvis köras av Jorma Kontio, men där får i stället en annan Frankrike-specialist chansen. Det här är en svår bransch, som är tuff att nå framgång i. När man väl gör det och får hybris, det har jag jäkligt svårt att acceptera.
Hästägare som når framgång och tror att de är bäst retar mig.
Tränare som får hybris och tror att de kan rata kuskar hur som helst retar mig lika mycket.
Över huvud taget i travsporten är det mindre hjärta och man tänker allt mer på pengarna.
Inte alls trevligt.
Vi hinner med lite travpolitik också. 2019 känns som ett ödesår för travet, när spelmonopolet försvinner och det blir fritt fram för andra bolag att anordna spel på hästar.
Alla tror det blir frid och fröjd, men så är inte fallet.
Vår utmärkte civilminister Ardalan Shekarabi har insett problemen. Han förstår att det är 30 000 arbetstillfällen som kan stå på spel i framtiden.
Känns jäkligt tryggt med en sån minister.