”Jag mådde jättedåligt – spriten var min medicin”

79-årige Henry ”Henna” Svensson i stor intervju om • Hockeykarriären • Vägen ur missbruket • Stallets reklamhäst

Travtränaren Henry ”Henna” Svensson, 79, gjorde succé som hockeyspelare i Modo på 1960-talet.

Bakom kulisserna kämpade han med ett alkoholmissbruk.

Ett som kostade honom karriären, och nästan livet.

– Jag mådde jättedåligt. Spriten var min medicin, säger han.

Henry ”Henna” Svensson är en levande idrottslegendar.

För dagen gör 79-åringen succé som travtränare tillsammans med sin ögonsten, det sexåriga stoet och dubbla V75-vinnaren Olivia C.H., men som ung grabb var det andra sporter som lockade.

– Jag blev invald i ”Århundradets kedja” i Modo, vilket var chockerande med tanke på hur många bra spelare som kommit därifrån. Detta slår det mesta för mig i hockeyväg, berättar han.

”Jag hamnade på förstasidan”

Den snart 80-årige profilen har inte snörat på sig skridskorna på flera decennier och avslöjar att han har gett bort all sin hockeymemorabilia under årens lopp.

Än i dag får Henry fortfarande brev från fans som minns honom från tiden då han under sina tre säsonger i Modo regelbundet höll till i toppen av skytteligan på 1960-talet.

Vad tror du ett samlarkort på ”Henna” Svensson är värt i dag?

– Det vet jag inte men jag blir fortfarande tillfrågad att signera saker åt folk, vilket känns inombords.

Blir du ofta igenkänd på gatan?

– Det har varit så hela tiden men nu är jag för gammal för att folk ska veta något.

Som ung grabb deltog Henry bland annat i tv-pucken och representerade då Ångermanland.

– Vi slog Medelpad och jag hamnade på förstasidan i tidningen, säger han stolt.

Karriären fortsatte med fyra år i Djurgården och sedermera hamnade han i Timrå.

”I dag är jag en nykter alkoholist”

Vad många kanske inte känner till är att livet då inte var en dans på rosor för honom.

Under hockeykarriären kämpade med ett alkoholmissbruk.

– I samband med tiden i Stockholm började det gå utför för mig, både privat och hockeymässigt. Spriten tog mycket av mig och förstörde jättemycket.

Vad var det som fick dig att söka tröst i alkoholen?

– Det jag kommer på är att det var turbulent i familjen. Jag mådde jättedåligt och kände mig bara bättre när jag drack i samband med mina resor. Spriten var min medicin och det var väldigt illa. Jag bröts ner. Alla i min omgivning kände till detta när jag var nere i källaren.

Detta är dock en saga med ett lyckligt slut.

– När jag slutade med hockeyn något år senare lade jag av med spriten. I dag är jag en nykter alkoholist sedan 47 år tillbaka och tacksam över att ha kunnat kliva av det tåget. Jag hade inte levt i dag om jag fortsatt det livet och förhoppningsvis kan min historia vara tänkvärd för andra.

”Det var fruktansvärt brutalt”

Henry är bara en av tre bröder som gjorde bra ifrån sig på isen då det begav sig.

Ove spelade i Djurgården under många år men den ur brödratrion som skördade de största framgångarna var sju år yngre Leif, vars hockeyresa tog honom hela vägen till NHL och Washington Capitals.

– Det var fruktansvärt brutalt på den tiden. Hemskt. Vissa bortamatcher var halva hans lag sjukskrivet. Leif var stor där och slutade bara för att de slog av axeln på honom.

Något guld i ungdoms-SM i cykel kan dock inte lillebror Leif, som sadlade om till hjärtprofessor och sedermera spelade en stor roll i utvecklingen av hjärtstartare, skylta med.

– Det året åkte jag 22 cykeltävlingar över hela Sverige – och vann alla! I en annan tävling fick jag dispens att tävla mot de vuxna storfräsarna och slutade där tvåa. Vår tränare tyckte dock att jag skulle träna hockey för att bli en bättre cyklist, och då valde jag bort cyklingen.

”Det var en galen häst”

Henry är ingen ungdom längre och börjar känna av sin ålder, framför allt under vintermånaderna.

– Det är knäna som inte är så bra men jag får vara oerhört tacksam ändå. Jag har jobbat med sjuktransporter och då ser man vilket helvete vissa människor har när de blir äldre, medan en annan jävel gått fram som en bulldozer.

Svensson har dock även han varit med om sin beskärda del av smällar genom åren.

Både 2020 och 2021 råkade Henry ut för allvarliga olyckor som resulterade i ambulansresor till sjukhuset.

I samband med den tidigare incidenten, som inträffade på hemmabanan Bergsåker, så föll han ur sulkyn och råkade ut för både en lättare blödning i hjärnan och en axel som gick ur led.

– Det var en galen häst och äventyret slutade med några veckor på sjukhuset. De som jag köpte honom av sa dock inget om att han var besvärlig.

”Trodde att jag skulle dö”

På dagen ett år senare, den 20 mars, var det dags igen – fast nu gick det ännu lite värre.

– Taketheaddiction, som var en jättefin häst, blev rädd för något och kastade sig mot Olivia längst upp på en brant backe. Han stegrade sig, tappade balansen och jag fick honom över mig. Det blev tre dagar på IVA, där det höll på att gå åt helvete. Det enda som fanns i bakhuvudet var att jag inte fick somna.

– Elva revben gick, mjälten försvann och jag fick problem med hjärtflimmer. Det är klart att jag blev livrädd och trodde att jag skulle dö, absolut. Läkarna gav mig så starka mediciner att jag trodde att den tyska armén sprang och grodorna hoppade. Det var fruktansvärt och den tuffaste tiden i mitt liv.

”Jag bara dundrar framåt”

Trots sin nära-döden-upplevelse var dock den envise krutgubben tillbaka i sulkyn bara fyra månader senare.

– Jag bara dundrar framåt och ser aldrig tillbaka. Förmodligen är det en släng av ADHD, säger han och skrattar.

Har inte din hustru Christina tröttnat på att plåstra om dig?

– Hon är sjuksköterska och brukar säga: ”Säg till när det är dags igen.”

Förbandslådan kommer sannerligen till användning hos familjen Svensson men då kärleken till hästarna är lika stor hos de båda finns det inga planer på att byta fokus från djuren till korsorden.

”Vi är fortfarande lite i chock”

Henry halkade in i travet lite på ett bananskal och har genom åren lyckats få fram flera fina hästar, bland annat Cantatrice, mormor till Olivia C.H., som sprang in nästan en halv miljon kronor – samt Erika Noon som vann 13 lopp.

När Olivia skrällvann på Bergsåker nyligen var lyckan total hos Svensson som inte bara tränar henne, utan även är både uppfödare och ägare.

– Det var helt fantastiskt! Vi är fortfarande lite i chock, både jag och Christine, men oerhört tacksamma.

”Förvarnade – jag vill inte ha något”

Om bara några veckor fyller gentlemannen jämnt, 80 år, och en bättre tidig födelsedagspresent kunde han knappast ha fått.

Hur ska dina barn och barnbarn toppa detta på din kommande fest?

– De är förvarnade om att jag inte vill ha något. Vi ligger lågt med födelsedagen.

Resan till drömmarnas mål om V75-framgångar har dock varit allt annat än spikrak för stallets reklamhäst.

– Hon bara felade som treåring och det visade sig att hon hade åtta lösa benbitar, vilket satte sig i skallen. Det slutade med operation och hon förlorade mycket. Några som varit väldigt viktiga för Olivia är vår equiterapeut Lotta Lundström och kiropraktor Monica Nilsson.

Galopperna kommer fortfarande titt som tätt men när hon väl sköter sig blir det allt som oftast seger.

”Jag vill jag hur hon fungerar”

Kanske kommer nästa i ordningen nu på onsdag då hon dyker upp inom V86-spelet?

Från ett innerspår har spelarna gjort henne till streckfavorit i V86-7.

– Om vi ska satsa på V75-finalerna så vill jag se hur hon fungerar bakom bilen. Hon är väldigt, väldigt startsnabb och jag tror att hon kan hålla ledningen om hon vill. Jag har inte pratat med kusken men tror att det blir ett lopp i ryggar nu.

Olivia C.H. har slagit ur underläge en hel del men nu är hon alltså betydligt mer påpassad...

– Jag har full förståelse för det men hon har också galopperat mycket, framför allt i starten. Jag är osäker på om Olivia lyckas komma iväg, även om hon känns harmonisk för dagen, avslutar han.