Wennerholm: Hoppas att de ändrar sig
Henrik och Daniel Sedin meddelar att de slutar efter den här säsongen i Vancouver.
Men jag hoppas de ändrar sig efter en svensk sommar i Ö-vik.
Sneglar mot Fjällräven Center och känner suget igen.
Suget att hjälpa Modo tillbaka till SHL.
När de lämnade Sverige år 2000 hade de tagit Modo till två raka SM-finaler.
18 år och lika många säsonger senare avslutar de sina karriärer som två av Vancouvers och NHL:s största genom tiderna.
Henrik Sedin är fortfarande ende svensk tillsammans med Peter Forsberg som vunnit prestigefyllda Hart Trophy som NHL:s bästa spelare. Det var säsongen 2009/2010 då han vann hela NHL:s poängliga.
Året efter var det Daniels tur.
Han vann poängligan och fick ta emot Ted Lindsey Award, där spelarna röstar fram säsongens bästa spelare.
Jag kan tycka att tvillingarna Sedin inte fått den uppmärksamhet de förtjänar, men det är priset många NHL-svenskar som spelat på västkusten fått betala för en tidsskillnad på nio timmar.
Men i Vancouver var de gudar och älskade av fansen.
Eller är.
De har ju tre matcher kvar att spela.
Mer omskrivna än Dahlin
Jag har följt Henrik och Daniel sedan de var tonåringar.
Första gången jag satt hemma vid deras köksbord i Ö-vik var de bara 15 år gamla och redan geniförklarade. Hockeyagenterna stod på kö för att skriva kontrakt, NHL-scouterna hade dem i topp på sina rankningslistor.
En av de första NHL-scouter som såg dem spela hade svårt att hitta ord för hur talangfulla de var.
”De kommer från en annan planet”, rapporterade han hem till sin NHL-klubb, och det var väl svar nog.
De var långt mer omskrivna än dagens supertalang Rasmus Dahlin och i betydligt yngre år.
Henrik och Daniel hade gått som etta och tvåa i draften 1999 om inte Vancouver startat en byteskarusell för att få båda.
Atlanta som till slut valde först kunde inte välja någon av tvillingarna, då de var bakbundna av gjorda överenskommelser.
De gick som tvåa och trea i stället, de två draftval Vancouver Canucks jobbat så hårt för att byta till sig.
Det gör att de har följts åt hela karriären.
Tröjnumren hjälper till
Några få gånger har Vancouver särat på dem, men de har snabbt varit i samma kedja igen.
De har varit oskiljaktiga genom hela karriären och lika svåra att sära på vid sidan av isen.
Vem är Henrik, vem är Daniel?
Själv lärde jag mig att skilja på dem till slut, efter att ha fått lite tips på vägen. Men för den som bara ser dem på avstånd är det helt omöjligt utan hjälp av tröjnumren 22 och 33.
Nummer som anspelade på var de gått i NHL-draften.
Under åren i Modo hade Daniel nummer 12 och Henrik 20.
De ryggar jag såg virvla omkring och ta Modo till en överlägsen serieseger säsongen 1998/1999, då Modo var 22 poäng före tvåan Färjestad.
Därför vore det så stort om de valde att spela en säsong till. Varva ner på hemmaplan och dra på sig Modo-tröjan igen. Det har redan gått lite rykten, men jag tror det mest rört sig överoptimistiska drömmar.
Men vilket lyft det skulle bli för Modo, vilket lyft det skulle bli för hockeyallsvenskan. Ja, för hela den inhemska hockeyn.
De säger själva att det är dags att tänka på familjen nu, att ge dem all tid som NHL-hockeyn tagit genom åren.
Det förvånar mig inte. Det är sådana de är.
Samtidigt är en säsong här hemma inte alls lika lång eller slitsam och på hemmaplan finns släkt och vänner som kan hjälpa till. Det vore onekligen bland det största som hänt i svensk hockey om de valde den vägen.
Senast de kom hem var till VM i Globen 2013 och alla vet vad det betydde.
De gjorde hela skillnaden i ett svenskt VM-lag som tog guld på hemmaplan.
Jag skulle vilja se dem göra samma skillnad – en sista gång.