Röda kort-explosionen i handbollsligan
Därför har antalet direktröda kort mer än fördubblats i år
Publicerad 2021-10-22
Från 7 direktröda kort i fjol till 16 i år.
Vad händer i handbollsligan?
Sportbladet försöker reda ut.
Knappt en kväll i handbollsligan utan ett rött kort, ett direktrött.
I fredagens match mellan Redbergslid och Hammarby, som bortalaget vann med 29–28, fick RIK:s Carl Hamberg ett rött med knappt fem minuter kvar.
Martin Larsen, som bland annat är bildproducent och kommentator i sändningarna från handbollsligan, twittrade i söndags efter den senaste fullbordade omgången:
”Med sju omgångar spelade av Handbollsligan förra säsongen hade sju direktröda delats ut. Den här säsongen är siffran sexton (!) direktröda efter sju omgångar.”
Vi snackar mer än en fördubbling av röda kort för allvarliga förseelser (alltså inte efter tre tvåminutare i samma match som också renderar i ett rött kort) i handbollsligan. Trenden verkar hålla i sig: fyra matcher in i den åttonde omgången har vi fått två till.
Den intressanta frågan är vad ökningen beror på.
Nej, det handlar inte om några nya riktlinjer för domarna om att de ska ta i med hårdhandskarna för vissa förseelser, berättar domarbasen Björn Ericsson.
Ligger orutin bakom?
Mikael Franzén är en av ligans mest rutinerade tränare med snart 30 år i serien som spelare och tränare. Hans Alingsås har dragit på sig fyra av sexton röda korten, flest ihop med Guif.
– Vi har några klantiga och ganska solklara röda kort. Det är inte bra. Vi har pratat om det, säger Franzén.
När han pratar om det ökade antalet röda generellt i ligan pekar han på orutinerade spelare och de fysiska skillnaderna.
– Vi har en yngre och mer orutinerad liga än någonsin. Handbollen blir snabbare och snabbare och då blir det konstigare situationer. Vi har inte störst muskelmassa av alla ligor heller så det ser rätt illa ut emellanåt. Men försvararen är alltid ansvarig för situationen.
Vad menar du med muskelmassa? Att man inte står emot lika bra?
– Precis. Spelar vi Europa blir det bara frikast i samma situation för där är det anfallsspelare som har mer rutin och mer muskelmassa som gör att de inte hamnar i de konstiga situationer med bakåtvikt. Jag tror att det är en stor faktor: mindre muskelmassa och lite snabbare handboll. Då blir det situationer som ger rött kort.
Men har spelet blivit fulare?
– Kanske är det fulare, men vi saknar rutinen. Jag har en försvarsgeneral som är född 2001. Klart som fan att han hamnar i situationer som är konstiga för att han är 20 år. Han kanske inte står rätt alla gånger och det är en utbildning i det också.
Vi ser inte alls samma explosion av röda kort i den internationella topphandbollen.
– I Champions League och Bundesliga tävlar man mer på lika villkor, alla spelarna är mer rutinerade och ungefär lika stora, säger Franzén.
Stor ökning för tre år sedan
Domarbasen Ericsson är också inne på den snabbare anfallshandbollen.
– Jag tror det är en kombination av ett bättre och snabbare anfallsspel och ett försvarsspel som är kvar på tidigare nivå med fötter som inte är lika snabba.
Ericsson och domarkommittén har förstås noterat den enorma ökningen av antalet röda kort i höst.
– Vi har tittat på det och det finns inga tvivel om att de röda korten är riktiga och att domarna gör ett bra jobb med att försöka skydda spelarna från skador.
Senast det skedde en så här kraftig ökning av antalet röda kort var, enligt toppdomaren Mirza Kurtagic, säsongen 2018/19 då man gick från 17 säsongen före till 45.
Då var det knuffarna med raka armar på en skytt som är i luften som man tog ett krafttag mot. Sedan 2018/19 har antalet röda kort legat på i snitt 44. Tills i år då.
– Vi har kommit i från knuffarna med raka armar. Nu är trenden i stället slag i ansiktet, säger Kurtagic.
Han vill inte uttala sig om spelet blivit fulare, utan överlåter det till tränarna och domarbasen, men säger:
– Jag tycker att det är jobbigt att se att fler spelare missar matcher på grund av hjärnskakningar än avstängningar. Det här är ingen positiv utveckling i svensk handboll för våra spelare.
”Respekten för varandra har försvunnit”
IFK Kristianstads klubbchef Jesper Larsson instämmer i faktorer som orutin och den stora, fysiska skillnaden mellan många spelare. Men han ser också en attitydförändring som han först upptäckte i samband med förra säsongens alla skott i målvakternas huvuden.
– Respekten för varandra har försvunnit lite. Den har avtagit också mellan utespelare. Detta är en förlängning av det. Vi ser inte den typen av smällar internationellt, säger Larsson.
Ett direktrött kort innebär inte avstängning i nästa match utan innebär ”bara” att du är borta från resten av den pågående matchen. Det är inte förrän du får säsongens andra röda kort (oavsett om det är efter tre tvåminutare eller ett direktrött) som du stängs av i påföljande match för varje nytt rött kort under resten av säsongen.
Mikael Franzén – som för övrigt lär ha det individuella, svenska rekordet i antalet röda kort under en säsong med sju från tiden som hårdför spelare i RIK – menar att den nya (nåja) 7-mot-6-regeln, där man får ta ut målvakten och sätta in en extra utespelare och som många gör när man drabbats av en utvisning, också medför att spelet blir fulare.
– Det kostar inte laget så mycket längre att få en spelare utvisad. Det är också en anledning till att man kanske ligger mer på gränsen. Det renderar inte i så många extramål för motståndaren när man kan ta ut målvakten och döda lång tid av utvisningen, säger Alingsåstränaren.
I fredagens andra ligamatch vann Sävehof hemma mot Aranäs med klara 33–20.