Regeringen bör inte ge allsvenskan en krona i stöd

Mix Diskerud är den senaste i raden av högprofilerade värvningar – till ekonomiskt ansatta klubbar.

Ena veckan tigger klubbarna pengar av kommuner och regering.

Nästa vecka förstärks trupperna för miljonbelopp.

Mot den bakgrunden bör inte regeringen ge en krona i stöd till allsvenskan.

Följ ämnen

Lagom till premiärhelgen har det under veckan regnat in nyförvärv till allsvenskan: Ola Toivonen, Nahir Besara, Sead Haksabanovic, Mattias Bjärsmyr, Jesper Nyholm och Mix Diskerud för att nämna några.

Diskerud till Helsingborgs IF är särskilt intressant.

Det är inte många dagar sedan HIF:s ordförande Krister Azelius vädjade till kommunen om ekonomiskt stöd. Föreningen kalkylerade med att de behövde hjälp att hantera ett underskott på 40 miljoner kronor kommande åren. Detta vill de att skattebetalarna ska hjälpa till med.

Knappt hann ögonbrynen åka ner efter Azelius utspel innan det hade ramlat in ett nytt, profilerat nyförvärv. Först Martin Olsson, och nu Diskerud alltså.

100 000 kronor i månaden

En allsvensk snittlön ligger på hundra papp i månaden. Totalkostnad med skatter och sociala avgifter blir i så fall ett par tre miljoner för Olsson och Diskerud den här säsongen. Om HIF har andra siffror är de välkomna att redovisa dem, men i senaste årsredovisningen hade HIF personalkostnader på 45 miljoner kronor varav spelartruppen utgjorde cirka 30 miljoner.

Sead Haksabanovic, IFK Norrköping.

Av föreningens totala omsättning på 75 miljoner står personalkostnaderna för 60 procent. Så ser det ut i de flesta andra klubbar också. Och mellan 2018 och 2019 ökade lönerna i allsvenskan med 60 miljoner kronor. Ja här finns sannerligen att ta av.

Helsingborg är inte ensamma att göra vidlyftiga affärer i dessa tider, det samma gäller exempelvis IFK Norrköping: hur finansierades Sead Haksabanovic och exakt vad kostade han? 10 miljoner? 20 miljoner?

Svagt, Enquist

Trist nog vill Mats Enquist, generalsekreterare för Svensk elitfotboll, Sef, inte ens kommentera den pågående miljonkarusellen i allsvenskan. Han menar att det är upp till klubbarna. Lite svagt, Mats, speciellt med tanke på Sef:s höga svansföring mot FHM härom veckan.

I de här tiderna gäller det att vara extra transparent eftersom Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson nyligen gick ut och ville ha mer pengar av regeringen i coronastöd.

Mats Enquist, Svensk Elitfotbolls generalsekreterare.

Idrotten har redan fått 500 miljoner för första kvartalet 2020. Nu handlar det om juli-september och då äskar Eriksson 500 nya miljoner.

– Jag hoppas regeringen förstår den svåra situation som många föreningar befinner sig i och förlänger stödpaketet med ytterligare 500 miljoner kronor till sista september, sa Björn Eriksson i veckan.

Tillåt mig fnysa

Svåra situation? Tillåt mig fnysa förvånat. Mot bakgrund av att IFK Norrköping ska ha lagt upp ett tvåsiffrigt miljonbelopp för Haksabanovic förefaller det på gränsen till ett bedrägeri av RF att begära pengar av regeringen till just elitfotbollsklubbarna.

Nä, det duger inte att tigga pengar av kommuner och regering om de ska gå till enorma spelaraffärer och skyhöga löner. Det finns mindra föreningar i både fotbollen och andra idrotter som behöver ett mer akut stöd.

Tvärtom är det upp till de allsvenska klubbarna att rädda sin egen ekonomi genom två enkla steg:

Sänk lönerna, sälj spelarna

1. Sänk lönerna.

2. Sälj spelarna.

Några klubbar har varit föredömliga här – i exempelvis Elfsborg, Hammarby, AIK, Malmö FF och IFK Göteborg är lönesänkningar redan genomförda. Och det går säkert att kapa ännu mer på sikt.

Skulle det inte räcka blir det till att sälja spelare på sommarens transfermarknad. Innebär det att truppen tunnas ut är det inga som helst problem att fylla på med pigga juniorer. Någon brist på fotbollsspelare råder nämligen inte i detta land.

Att skyffla in skattebetalarnas pengar i vad om kan bli rena svarta hål är oförsvarbart om det endast handlar om att hålla den sportsliga kvaliteten så hög som möjligt. Det är ett icke-argument under en pågående pandemi.

Sälj fyra i stället för två

Kan klubbarna efter lönesänkningar och spelarförsäljningar visa att de ändå står på ruinens brant hamnar frågan möjligen i en annan dager. Men där befinner sig ännu ingen klubb ännu eftersom de fortfarande sitter på stora, ekonomiska värden genom sina spelartrupper.

Sommarens transfermarknad väntas bli tuff, men om det tidigare räckte att sälja två spelare får väl klubbarna sälja fyra nu. Eller åtta om man är Östersunds FK.

I den här situationen är det anständigaste svensk fotboll kan göra att stänga upp- och nedflyttningen i samtliga divisioner just i år. Det skulle hjälpa föreningarna att fokusera på ekonomisk överlevnad utan att riskera en sportslig degradering vilket betyder förlorade intäkter den vägen i stället.

Det innebär inte att en klubb som ÖFK klarar sig bara för att. Skulle ÖFK ha negativt eget kapital två år i rad bör elitlicensreglerna givetvis gälla som vanligt med degradering som påföljd.

HÖGST PERSONALKOSTNADER 2019:

1. Malmö FF: 180 miljoner.

2. Hammarby IF: 107 miljoner.

3. AIK: 94 miljoner.

4. Djurgårdens IF: 91 miljoner.

5. BK Häcken: 84 miljoner.

6. IFK Norrköping: 82 miljoner.

7. IFK Göteborg 70 miljoner.