Stahre: När det satt åtta spanjorer i lobbyn förstod jag
Uppdaterad 2016-10-13 | Publicerad 2016-10-12
Förre AIK- och Blåvittränaren i stor intervju
Snart är sannolikt före detta AIK- och IFK Göteborgstränaren Mikael Stahre, 41, tillbaka i svensk fotboll.
I en längre intervju med Sportbladet berättar Stahre för första gången om dramatiken när klubbens ägare, mångmiljardären Sun Xishuang, gav honom sparken från Dalian i Kina i somras.
– Klubbens ägare har kopplingar till 20 procent av ägandet i Atletico Madrid. När det satt åtta spanjorer i hotellobbyn förstod jag vad som var på väg att hända, säger han.
I början av 2015 blev det klart att Mikael Stahre skulle ta över det tidigare kinesiska storlaget Dalian Aerbin efter att Stahre i slutet på 2014 fått sparken från IFK Göteborg.
Målsättningen var glasklar: ta tillbaka Dalian till förstaligan.
Stahre missade målet med två poäng när Dalian slutade trea i tabellen i november förra året och inte tog någon av de två direktplatserna till China Super League.
Stahre fick förlängt
Samtidigt hade fotbollslaget Dalian fått en ny ägare. In klev företaget Yifang med presidenten och huvudägaren Sun Xishuang (med en förmögenhet på 20 miljarder kronor, enligt Forbes) i spetsen. Med Xishuang som klubbpresident följde också en ny general manager, Shi Xue Qing, som drev klubben under 1990-talet då med flera svenskar i laget.
Trots att Stahre missat det klart uttalade målet, uppflyttning till högstaligan, så fick svensken kontraktet förlängt över 2016.
– Men någonstans gick gränsen för en ny ägare, som ville sätta sin prägel, på sitt lag. Så i stället för att jobba på förlängningar med lagets utländska spelare, som Niklas Backman och Mathias Ranegie som båda gjort det bra, så skulle det in nya utländska spelare, säger Stahre.
Men den svenske tränaren fick värva in spelare med svensk koppling i Mohamed Bangura och Nyasha Mushekwi.
– Vi åkte på en del skador under våren. Både vårt rumänska nyförvärv Constantin Budescu och Bangura var skadade och vi blandade resultaten en del. Vi hängde med i toppen trots att vi spelade många matcher med bara en utländsk spelare på planen, säger Stahre.
Koppling till Atletico Madrid
Stahre visste att han kunde sitta osäkert eftersom nya ägaren har mycket nära affärskopplingar till företaget Wanda, som äger 20 procent av Atletico Madrid.
– Det hade börjat vända för oss under sommaren, vi hade precis kommit hem efter att vi hade vunnit en svår bortamatch och var bara en poäng från uppflyttning när jag hastigt blev kallad till ett möte vid en udda tidpunkt.
– Det var faktiskt min födelsedag, men jag förstod att jag inte skulle på något kalas för när jag gick igenom lobbyn på ägarens hotell så satt det åtta spanjorer där, säger Stahre.
Vad hände?
– Jag, general managern, Micke Källström som var lagets fystränare, och en av de kinesiska tränarna fick sparken. Klubbpresidenten skötte det ändå snyggt. Han är en ödmjuk och extremt framgångsrik affärsman som vill göra rätt för sig, men han ville ha in nya tränare.
– Det var lite bisarrt för när han förstod att jag fyllde år lyfte han på luren och beställde upp tårtor så att de kunde fira mig. Plötsligt blev det kalas.
Ett högriskjobb
– Det var tråkigt att vi fick sparken eftersom mycket fungerade bra i och kring laget och min bedömning var att vi skulle ha en bra chans att gå upp. Men så ser det ut i Kina. Det är ett högriskjobb att vara tränare där.
Milinko Pantic, tidigare spelare i Atletico Madrid och B-lagstränare i den spanska klubben tog över efter Stahre – och blev kvar i 1,5 månad.
– Det gick blytungt för laget och det blev ett nytt tränarbyte.
– Videoanalytikern fick ta över, säger Stahre kort på typiskt manér om att Sergio Piernas Cárdenas, som tidigare höll till i bakgrunden, nu tränar laget.
Det låter lite svajigt.
– Jag måste säga att Dalian som klubb under min tid där var välskött och professionell. Presidenten Sun Xishuang och general managern Shi Xue Qing var bra. Man får inte glömma att det ÄR ägarens klubb. Det är han som bestämmer och investerar sina pengar, inte några medlemmar eller någon av sponsorerna. Sådan är kulturen i Kina, det speglar det hierarkiska ledarskapet och det får man acceptera.
Hur märker man av den hierarkin som tränare?
– Med 15 minuter kvar av matchen kan det knacka på plexiglaset till avbytarbåset och en av presidentens män kommer ned med förslag på spelarbyten.
– De förslagen var av varierande kvalitet kan man säga.
Du var ju van vid att ha en engagerad Nils Wiberg i omklädningsrummet i IFK Göteborg…
– Hahaha. Vill man ha ägarstyrda klubbar så är det en verklighet man får förhålla sig till på något sätt.
Långa utfrågningar
Stahre berättar om sena möten på klubbpresidentens jättehotell, lyxkomplexet The Castle i Dalian.
– Efter matcherna kunde jag bli utfrågad i fem, sex timmar om olika saker kring laget, uttagningar och taktik. Pressande men också intressant och en erfarenhet.
Blev du rejält ekonomiskt kompenserad när du fick sparken?
– Vi fick betalt för återstående kontraktstiden, det här året ut. Det finns en stor ekonomisk uppsida att jobba i Kina, det var bra, men det handlar inte om några fantasisummor. Men de var måna om att göra rätt för sig.
Är det alltid så?
– Utländska tränarna och spelarna är prioriterade för att om vi inte får betalt har vi rätt enligt Fifas regler att bryta våra avtal. Det kunde vara värre för de kinesiska spelarna. Anledningen till att Dalian åkte ur förstaligan för ett par år sedan var för att spelarna inte hade fått lön på några månader. Sedan gick inte spelarna för fullt, säger Stahre.
– I Kina bygger man mycket på piska eller morot. För oss fanns det ett välorganiserat bonussystem.
Fick du betalt kontant?
– Det hände. Kina är ett kontantland, men oftast satt pengarna på kontot snabbt. Det sköttes bra.
– Det hände även att vi fick betalt i förväg.
Förväg?? Hur då?
– Klubben samarbetade med en kinesisk bank. De flesta i laget hade bankens app i mobilen. Vid ett tillfälle skulle vi spela en viktig och svår bortamatch. När vi landade och alla slog på sina mobiler började det pipa. Då hade vi fått en morot genom att klubben hade satt in bonusen i förväg…
– Vi hade fått pengarna i förskott så att det inte skulle finnas några ursäkter.
Färre svenska spelare
För några år sedan fanns spelare som Tobias Hysén, Magnus Eriksson, Imad Khalili och Mohammed Ali Khan i kinesisk fotboll. Nu är svenskarna färre. Före detta IFK Göteborgsspelaren och landslagsmannen Gustav Svensson, nu i Guangzhou R&F, är den mest meriterade.
Dödar man karriären som spelare genom att spela i Kina?
– Jag tycker inte man kan generalisera så. Jag har oerhört svårt att se att Gustav Svensson blivit en sämre spelare med tanke på vilka spelare han ställs mot och vilken klubb han spelar i. De kinesiska spelarna är inte dåliga, men de behöver spets. Många av de utländska spelarna är riktigt bra. Fotbollsvärlden är så internationaliserad att det är att göra det för enkelt för sig att säga att man tappar för mycket genom att spela i Kina.
Mikael Stahre med familj, sambo och den yngre av två söner (den andre bor i Stockholm), lämnade Kina efter att ha avslutat en del praktiskt och åkte hem till bostaden i Göteborg för att sedan åka till södra Spanien för en längre och fortfarande pågående semester.
Tar över Häcken
– Jag känner mig faktiskt inte stukad. Det hade inte gått dåligt för laget, varken första eller andra säsongen. Jag kunde tagit ett nytt jobb direkt men det var saker som inte föll på plats direkt och jag kände inget akut behov att hoppa på något.
Expressen uppgav i början av september att Stahre kommer ta över Häcken efter Peter Gerhardsson som lämnar Häcken efter den här säsongen.
– Jag har inte något uppdrag klart. Jag har som ambition att ha klart med ett nytt uppdrag inom de närmaste månaderna och det vet jag att jag kommer att ha. Jag behöver inte stressa.
Du har fått sparken från dina två senaste jobb, trots bra resultat. Hur upplever du det?
– Det är politiska agendor som gjort att jag har fått sluta båda gångerna. I Kina är det en symbolhandling där ägaren vill visa att det är han som bestämmer. I IFK Göteborg hade det kommit in en ny sportchef (Mats Gren) som ville sätta sin prägel på laget.
Var det rätt av AIK att sparka Andreas Alm?
– Andreas gjorde ett bra jobb för AIK under åren han var där. Då hade han passande kvaliteter. Sedan har Rikard (Norling) bevisligen gjort det mycket bra. AIK har varit väldigt starka senaste månaden.
Hur mycket borde AIK få för Alexander Isak?
– Det är omöjligt att svara på. Jag har sett honom en hel del och pratat med flera spelare om honom. Det har inte funnits många svenska spelare i hans ålder med en större potential. Jag tror ändå att det blir en ”rimlig” transfersumma på honom när rätt klubb dyker upp. Det borde vara minst lika viktigt för AIK att se till att få rätt klausuler vid framtida försäljningar eller när han spelat ett visst antal matcher och så vidare.
Bokslut efter 10 år
Vad har du som tränare lärt dig av de senaste åren?
– Att man hela tiden måste skruva på olika saker och försöka förbättra sig. Hur kan jag använda hela tränarteamet ännu effektivare? Hur blir jag bättre pedagogiskt? Även om jag har semester här i Spanien så har jag varit på en tvådagarsutbildning i Barcelona med det senaste inom fotbollsvetenskap.
– Jag har gjort bokslut efter mina första tio år som seniortränare. 2006 var jag assisterande till Rikard Norling och Nebojsa Novakovic i AIK. Sedan har jag tagit steg för steg. Jag är nöjd med mina första tio år. Jag har fått uppleva mycket men ser mig fortfarande som nybörjare i ett yrke som handlar väldigt mycket om erfarenhet, säger Mikael Stahre.