Av rykten och kuppförsök blev det - ingenting

Man återvänder till Italien och allt är sig likt, för fotboll är det stora samtalsämnet.

Det är de sista skälvande timmarna av spelarmarknaden och rykten går vilda och galna.

Jag hinner inte mer än in i min lägenhet i Rom, förrän huset skakas av ett åskväder som måste vara en avlägsen släkting till Katrina. Haglet smattrar som kulsprutesalvor mot fönsterluckorna och det är mörkt som på vintern om det inte vore för blixtarnas taggiga armar, som letar sig ner bakom Colosseum.

Det är inte ett oväder. Det är Romas vrede över Juventus väntade kuppförsök.

Hela dagen har samtliga som på ett eller annat sätt är involverade i fotboll varit totalt koncentrerade på det som såg ut att bli Amantino Mancinis säkra övergång från Roma till Juventus, kanske med Antonio Cassano i släptåg.

Enligt sporttidningarna träffade Mancini och hans agent Juventus ledning på ett hotell i Milano i tisdags och gjorde upp affären.

Lucky Luciano ljuger

Att Juventus sportdirektör Luciano Moggi nekade - han brukar kallas Lucky Luciano för sina metoder - lugnade ingen. Moggi ljuger nästan alltid när en affär är på gång.

Men vid sjutiden bedarrade stormen.

Spelarmarknaden var slut och horisonten såg ut att lova solsken. Mancini stannar i Roma och det gör även sommarens följetong, Antonio Cassano.

-Han kan inte lämna Roma. Han är en sådan "mammone". Och hans mamma är helt integrerad i vårt kvarter nu. Hon går i kyrkan och känner alla och är verkligen rotad. Han kan inte flytta, säger en tifoso som bor på samma gata som Antonio.

Juve väntar ut Cassano

Tränaren Spalletti behöver således inte välta träningsanläggningen Trigoria. Det hade han nämligen hotat med om Juventus hade fortsatt sin hänsynslösa åderlåtning av Roma och om klubbledningen hade låtit det ske.

Nu har Roma trots allt en liten chans att vara med och leka (glöm inte Totti), även om Spalletti får en hel del arbete med att återskapa gruppen. Antonio Cassano må vara ett bollgeni, men rent mänskligt är han "una merda" som italienarna säger när de uttrycker sig illa. Antonio tror att han ska lämna klubben i januari, men sanningen är att ingen vill ha honom förrän han har visat att han kan uppträda disciplinerat och professionellt.

Juventus väntar förmodligen bara på att han ska sänka sitt eget marknadsvärde med sina dumma later.

Arroganta agenter

Mancinis märkliga utspel i sista minuten gör naturligtvis inte stämningen bättre i Roma. Det är en viss typ av arroganta agenter som tvingar in sina spelare i sådana här situationer i hopp om att tjäna snabba pengar. Till och med Lucky blir lite svettig på överläppen när deadlinen rycker närmare.

Men problemet är att det finns så lite pengar i italiensk fotboll just nu. De viktiga köpen under sommaren har varit Bobo Vieri, som Milan fick nästan gratis av Inter enligt experterna på fotbollsekonomi, Alberto Gilardino som även han gick till Milan, men för halva priset jämfört med utgångsbudet, Juventus förvärv av Patrick Vieira och Inters av Luis Figo.

Ett pinsamt antiklimax

Men det var då det. Igår var det väldigt tunt med affärer, trots att alla väntade på Juventus storslam, eller kanske just därför. Ingen annan slog till heller. Den stora bevakningen avslutades som ett lite pinsamt antiklimax. Det bidde en fingertutt.

Pengarna finns inte i Italien och inte heller uppfinningsrikedomen att skapa dem, utöver de stora klubbarnas jättekontrakt med Sky. I Ryssland finns det pengar och i Spanien och England finns det kommersiella idéer. Italien är dött på den punkten.

???

I skuggan av den händelselösa spelarmarknaden, laddar landslaget upp inför sina VM-kvalmatcher mot Skottland och Vitryssland. Både Marcello Lippi och Kapten Cannavaro är irriterade över att Italien bara rankas som nummer 13 i Fifas lista.

Fabio Cannavaro konstaterar att Brasilien nog är det

bästa laget i världen just nu, men att italienarna kan ta dem, utan prut.

Denna totala övertro på den egna förmågan är nästan rörande avväpnande, med tanke på italienarnas senaste prestationer.

VECKANS 5 hetaste

helskärm

Kristina Kappelin