SPORTBLADET GRANSKAR: SÅ ÄR LÄGET I TOPPEN AV DE TRE STORA LIGORNA

Italien, Serie A

Därför går det så bra:

Förra säsongen slutade laget på en tredjeplats, man släppte in 42 mål och var 13 poäng efter mästarna Milan. Det var siffror som fick Juventus-fansen att gråta - och klubbledningen att agera. "Juve" förstärkte på varje position: från Capello på bänken, Cannavaro i försvaret, Emerson på mittfältet till Zlatan i anfallet. Nyförvärv i världsklass, allihop.

Då kom rycket:

Under två omgångar i januari, den 23:e och 30:e, tog Juventus full pott mot Brescia hemma och Atalanta borta. Vid samma tillfälle förlorade Milan sensationellt två raka matcher, först mot Livorno på bortaplan och sedan mot Bologna på San Siro. Det gav Juventus ett ordentligt försprång i tabellen.

Så har det gått till:

"Juve" är ett komplett lag. Buffon är förmodligen världens bäste målvakt just nu, försvaret är löjligt rutinerat och på mittfältet regerar Nedved. Dessutom har laget flera forwards som producerar mål (Zlatan 9 mål, Del Piero 7),vilket gör det väldigt svårt att få stopp på Juventus.

De är konkurrenterna:

Det finns i praktiken bara en: fjolårsmästarna Milan, som nu är fem poäng efter. Tredjeplacerade Inter är hela tolv poäng efter och ska inte ha någon realistisk möjlighet att blanda sig i toppstriden.

Det talar för att serien är avgjord:

Juventus är normalt sett väldigt svårslagna. Förlusten mot Sampdoria senast är den enda riktigt stora missräkningen den här säsongen. Ska Milan, som saknar skadade Sjevtjenko, komma ikapp måste serieledarna börja darra ordentligt. Det brukar "Juve" inte göra.

...och det talar emot:

När skadebenägne Nedved är borta tappar "Juve" en dimension i spelet. Det var uppenbart mot Sampdoria senast. Och hur påverkas stämningen i laget av uppståndelse kring petningen av Del Piero? Det är ett problem som Capello måste lösa.

Säsongens utropstecken:

Zlatan. Den italienska fotbollspubliken röstade fram svensken som årets överraskning i serie A. Det är bara att hålla med. För trots att Zlatans formkurva har pekat lite nedåt de senaste matcherna, har han gjort en kanonsäsong under sitt första år i Italien.

Spanien, la liga

Därför går det så bra:

Ronaldinho var bara första pusselbiten. Den här säsongen har tränare Rijkaard en hel rad av världsspelare att tillgå: geniet Deco, briljanta Guily, målskytten Eto"o. Och då har vi bara nämnt några av de offensiva krafterna i Barcelonas imponerande lagbygge.

Då kom rycket:

Efter åtta omgångar hade Barcelona sju segrar. Redan då hade man ryckt åt sig en betryggande ledning i toppen. Avståndet till tvåan Real Madrid var ett tag hela tio poäng, men det har nu krympt till fyra. Trean Valencia är i sin tur ytterligare nio poäng bakom.

SÅ HAR DET GÅTT TILL:

Få lag mäktar stå emot när Barcelona går till anfall. Det vimlar av bollartister och skickliga passningsspelare i laget. Ofta går det helt enkelt för fort för motståndarna. Fråga Real Madrid, som blev åksjukt under 0-3-förlusten på Camp Nou.

De är konkurrenterna:

Valencia såg länge ut att bli det största hotet, men hamnade sedan i en djup svacka. Real Madrid, som inledde svagt, är istället det enda laget som har en realistisk chans att gå ikapp och förbi de nuvarande serieledarna.

Det talar för att serien är avgjord:

Barcelona spelar med en enormt trygghet på hemmaplan. Facit hittills: tio segrar, en oavgjord. Där kommer laget att tappa ytterst få poäng. Och tack vare en imponerande bredd på laget, klarar man också av skador på nyckelspelare.

...och det talar mot:

Inte mycket. Men det är på bortaplan som Barcelona har darrat en aning och under våren väntar två hyfsat tuffa matcher som gästande lag: först mot Real Madrid på Santiago Bernabeu och sedan Valencia på Mestalla. Två förluster där och försprånget kan ha krympt avsevärt.

Säsongens utropstecken:

Världens bästa fotbollsspelare 2004 har gjort sig förtjänt av titeln. Ronaldinho spelar, när han är på topp, i en klass för sig. Men vi måste också nämna Samuel Eto'o. Med sina 19 mål (inkluderat alla cuper) har han minst sagt infriat alla förväntningar som ställs på ett nyförvärv som kostade cirka 215 miljoner kronor.

England, Premier League

Därför går det så bra:

Roman Abramovitj har bestämt sig för att bucklan ska till Stamford Bridge. Det får tydligen kosta hur mycket som helst. Bara i år går Chelsea 1,5 miljarder back, så Abramovitj lär få tömma en spargris till inför nästa säsong. Men alla pengar till trots, det gäller att få laget att fungera också. Det är precis vad José Mourinho har lyckats med.

Då kom rycket:

Chelsea har inte visat några som helst tecken på en formsvacka. Laget har varit briljant under hela säsongen. Det har varken Man U eller Arsenal mäktat med. United inledde säsongen svagt och hamnade på efterkälken tidigt. Arsenal hade en svacka i oktober och november. Det räckte för att Chelsea skulle rycka i tabelltoppen.

SÅ HAR DET GÅTT TILL:

Tack vare defensiven, framför allt. Laget har släppt in åtta mål på 25 matcher. Det är smått osannolikt bra. Med en sådan defensiv räcker det ofta att göra bara ett mål, Chelsea har åtta 1-0-segrar hittills. Det betyder dock inte att det saknas kompetens framåt, bara Arsenal har faktiskt gjort fler mål.

De är konkurrenterna:

Det såg länge ut som det bara var Arsenal som kunde utmana. Men till slut fick även Manchester United upp ångan. Och efter att ha vunnit båda matcherna mot mästarna är det United som leder jakten. Just nu är avståndet åtta poäng, Chelsea har en match mindre spelad.

Det talar för att serien är avgjord:

I stort sett allt. Försprånget är väldigt betryggande och eftersom inget lag verkar veta hur man ska göra mål på Chelsea, är det inte mycket som talar för att försprånget ska minska.

...och det talar mot:

I stort sett ingenting. Men Chelsea är kvar i ligacupen, FA-cupen och Champions League. Lägg därtill att i stort sett hela truppen kommer att spela flera viktiga EM-kvalmatcher under hösten. Det låter som ett lite väl mastigt program, till och med för Frank Lampard. Och hur allvarlig är skadan på Arjen Robben?

Säsongens utropstecken:

Varken Lehman eller Almunia är att lita på i Arsenal. Dudek är en katastrof i Liverpool. Och Roy Carrol tillhör knappast världseliten. Men det gör Chelseas Petr Cech. Medan målvaktskollegorna i de andra topplagen bjuder på det ena målet efter det andra är Cech säkerheten själv.

Sammanställning: Stefan Persson