”Vi går på lågvarv för att explodera i derbyt”

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-09-24

Sjukdomar, Israelresa och enorma kontraster – så här laddade Stockholmslagen inför årets match

Lugna AIK.

Tuffa Djurgården.

Sportbladet har följt varje steg derbylagen tagit under helgen.

Vi upptäckte två helt olika sätt att förbereda sig för årets viktigaste match.

Följ ämnen
På Stadion har cirka 300 supportrar samlats – och firar med bengaler.

Solna, Karlberg, fredag 16.20

En gulsvart buss svänger av Ekelundsvägen och in på parkeringsplatsen vid AIK:s klubbhus. Busschauffören har uppskattningsvis styrt genom den lilla rondellen ett hundratal gånger, men kommer ändå för nära stenbumlingarna. Han upptäcker faran i tid, bromsar in, tar ut svängen ytterligare och glider förbi med någon centimeter.

AIK har klarat det sista hindret också.

I onsdags lyfte flyget till Israel, i torsdags spelade laget 0-0 mot Hapoel Tel Aviv i 30-gradig värme och enorm luftfuktighet, under fredagen har de rest tillbaka till Stockholm, en resa på sex timmar enkel väg.

Från och med nu handlar allt om derbyt mot Djurgården. Till det återstår ganska exakt tre dygn.

Tränaren Rikard Norling är en av de första av bussen.

– Allt väl? frågar han och vandrar mot omklädningsrummet.

Kenny Pavey, som jag var lagkamrat med i ett tidigare liv, är sitt vanliga, leende jag.

– Har du varit på semester? säger Kenny och skrattar, en stund senare får jag samma fråga av Daniel Tjernström.

Nebojsa Novakovic kommer fram och skakar hand.

Jag möter lugna, öppna och avslappnade spelare och ledare. En grupp i harmoni, med ett bra resultat i ryggen från senaste matchen.

Några timmar tidigare gör Djurgårdens officiella hemsida sitt för att hjälpa mig att hitta AIK:s problem inför derbyt.

”Djurgården har kunnat ladda i lugn och ro under veckan. AIK har samtidigt varit i Israel och spelat Uefa-cupen. Återstår att se om man klarar av högt tempo i nittio minuter med en match och en resa i benen.”

En medveten formulering för att få de egna spelarna att känna sig starkare, och ännu bättre utnyttja det faktum att AIK precis som alla andra svenska lag är relativt ovana vid den här typen av intensivt matchande.

– AIK var ju tvungna att spela matchen med resor och allt vad det innebär. Det är klart att det sliter både fysiskt och mentalt. Sista kvarten kan det spela in, säger Dif:s assisterande tränare Paul Lindholm.

När jag pratar med AIK:s spelmotor, mittfältaren Dulee Johnson, bekräftar han Djurgårdens förhoppning.

– Vi har en del trötta ben, det blir en tuff match, säger Dulee.

Dulee syftar dock inte på sina egna. När AIK under fredagskvällen ska köra ett lätt joggingpass kommer Dulee i fotbollsskor, han vill träna med de som inte spelade i Israel.

Tränare Norling beordrar honom att byta till löparskor.

– Dulee vill alltid träna fotboll, inte hålla på med återhämtning. Den mannen har en grym fysik, återhämtar sig jäkligt fort.

Varför låter du honom inte vara med fotbollsgänget då?

– För att … jag tror det här är bättre, säger Rickard Norling.

Som huvudtränare tar Norling det tuffa spelschemat på största allvar.

– Det är möjligt att vi inte orkar 90 minuter, men det vet vi inte förrän matchen är slut. Djurgårdens förhoppning är väl att vi inte ska göra det. Men om det blir så har jag slarvat med vårt ”efter match-arbete”, säger Norling.

Konsekvensen blir att AIK tvingats ändra i sina väl invanda rutiner. Normalt sett tränar laget alltid både lördag och söndag inför en måndagsmatch, nu blir lördagen helt ledig.

– Den här gången känner jag att vi behöver samla kraft tillsammans med nära och kära, menar Rikard Norling.

Det brukar heta att det inte är bra att ändra rutiner inför en viktig händelse?

– Om vi tror att det är bra att ändra, så drar vi oss inte för att göra det, säger Rikard Norling.

Stockholm, Kaknäs, lördag 09.30

Kjelle Frisk är sedan många år målvaktstränare i Djurgården. Han är samtidigt anläggningsansvarig för Dif:s träningsanläggning som allmänt kallas för Kaknäs.

När Frisk kommer till jobbet på lördagsmorgonen möts han av en förfärlig syn.

– Det var närmare 200 hål överallt på båda träningsplanerna. Det tog mig tre och en halv timme att gräva igen dem. Man önskar ju att de skulle stötta sitt lag i stället för att hålla på med sådan här skit, suckar Frisk.

Träningen, som är stängd för media och supportrar, försenas med en halvtimme.

Inget som påverkar laget negativt, hävdar spelare och tränare.

– De tror att de kan skaka oss, men vi blir inte skakade, snarare stärkta, säger Paul Lindholm.

Skakade eller inte, Djurgården har ett problem som är betydligt svårare att prata bort. Den stängda träningen ägnas åt taktiska förberedelser, framför allt offensivt där det brast ordentligt i senaste matchen mot Trelleborg (1–2). 4-3-3-systemet väntas nu överges till förmån för ”gamla” 4-4-2.

Matchen mot Trelleborg har ställt till det för Djurgården, menar AIK:s Nebojsa Novakovic.

– Det känns som att de är tveksamma. Om de vunnit mot Trelleborg hade de fortsatt med 4-3-3, nu är de själva osäkra hur de ska spela, säger ”Nebo”.

Djurgårdens tränare Siggi Jónsson skrattar åt påståendet.

– I mina egna tankar bestämde jag mig redan under veckan. I dag bestämde jag mig definitivt. Men vi håller det hemligt, det blir mer spännande så, säger Siggi.

Dif:s anfallsstjärna Mattias Jonson befinner sig långt från den här typen av diskussioner. Han deltar inte vid lördagens träning utan är hemma med magsjuka.

– Jag blev sjuk under torsdagnatten och var halvrisig under fredagen. Men det var en endagsgrej och hade det varit match på söndag hade jag tränat i dag, det var mest för smittorisken. Det var väl något från dagis, Melker (sonen) har ju också varit dålig, säger Jonson.

Bromma, Grimsta IP, lördag 17.45

Jag byter AIK och Djurgården mot Brommapojkarna-Halmstad (1–1) under några timmar.

I pausen träffar jag Stefan Söderberg, smått legendarisk klubbdirektör, senare scout, i AIK.

Söderberg var med att värva spelare som Kenny Pavey, Wilton Figueiredo och Dulee Johnson men är sedan en tid utfryst och nu bråkar juristerna om vad som gick fel.

– Jag vet inte vad jag ska syssla med framöver, har du något på Sportbladet? Nej, förresten, jag såg att DN sökte en sportjournalist, skojar Söderberg som nog gärna följt AIK:s guldjakt på närmre håll än han gör nu.

Solna, Karlberg, söndag 09.45

Nebosja Novakovic är först ur AIK:s omklädningsrum. Så här tidigt en söndagsmorgon är det inte helt lätt att få tag på en öppen affär – framför allt inte dit kvällstidningarna levererats – men ”Nebo” har koll.

– Varje gång vi mött Djurgården senaste åren har Jonson varit sjuk dagarna före. Allergi, magsjuka, allt möjligt. Nu är han magsjuk igen, säger Nebojsa och skrattar.

Den karrismatiske före detta storspelaren har heller inte missat ett citat från Paul Lindholm om att Djurgården skulle ha ett psykologiskt övertag tack vare segern i våras (2–1).

– AIK är ett lag som vill anfalla med mycket folk. Då kan vi utnyttja det vi är bra på: vinna boll och ställa om. Det har passat oss bra att möta lag som AIK, Helsingborg och Elfsborg, lyder Lindholms uttalande i Sportbladet.

”Nebo” tar chansen till ett mothugg.

– Minns du första 30 minuterna? Vi pressade tillbaka Djurgården till eget straffområde. Vi hade ribbträff vid 1–0, sedan slarvade vi två gånger. Men vi hade 1–0 tack vare vårt eget spel och det vi tränar på. Att bara ligga rätt, vara destruktiv och utnyttja motståndarens misstag, det kanske fungerar en match, men inte för att vinna allsvenskan, säger Nebojsa Novakovic.

Annars är det samma känsla som dagen innan; lugnet råder på Karlberg.

Ett 30-tal åskådare och ett tio-tal journalister ser AIK värma upp i något som påminner om en nordkoreansk marschövning, för att sedan köra kvadraten resten av träningen.

Lagets tre argentinare bildar tillsammans med Dulee Johnson, Khari Stephenson samt ungtupparna Pierre Bengtsson och Kevin Walker en ”kvadde”. Femton passningar i obruten följd innebär armhävningar för de två som jagar i mitten. Jag noterar att Ivan Obolo räknar till femton – på svenska.

– De läser med privatlärare, målsättningen är tre lektioner i veckan, säger presschefen Johan Wibäck som uttalar sig i spelarnas ställe.

De ”gör inte media” inför derbyt.

– Deras eget önskemål, säger Wibäck.

Efter träningen pustar Mats Rubarth ut, sittandes på en boll.

Lugnt pass?

– Så det ska vara dagen innan match, säger Rubarth.

Jag berättar att Djurgårdens tränare Siggi Jónsson räknar med Rubarth i startelvan.

– Där ser man. Men du vet att jag inte kan säga något, säger Rubarth som precis som övriga spelare fick startelvan precis innan träningen.

– Ibland är det DVD inne i omklädningsrummet, i dag gick det på fem minuter ute på planen.

Ni vet vad ni ska göra?

– (skratt) Det kanske kommer lite mer information i morgon.

Stockholm, Stadion, söndag 11.30

Kontrasterna är slående. Inne på Stadion ekar Siggi Jónssons stämma, drygt 300 åskådare jublar när Mikael Dahlberg smäller in en volley och på ljustavlan lyser budskapet inför morgondagen: ”KROSSA GNAGET”.

– Jag är inte inblandad, säger klubbdirektören Bosse Andersson.

Längs långsidan hänger ett plakat med texten ”116 år av hat – gör oss stolta” och en stund tidigare har supportrarna eldat upp 15 bengaler och träningen har närapå fått avbrytas för rökmolnet som sänkte sig över planen.

Träningen är intensiv och avslutas med en spelövning på liten yta. Om spelarna haft matchtröjor på sig kunde man trott att derbyt redan börjat.

– Jag blåser gärna ut ordentligt dagen före match. Vi har gjort så här hela säsongen, det passar oss bra, säger Mattias Jonson.

Jag kom precis från AIK:s träning. Den var betydligt lugnare …

– De känner väl att deras sätt är rätt och vi gillar vårt. Sedan får vi se efteråt vem som får ändra upplägg, säger Jonson och flinar.

AIK-tränaren Rikard Norling försvarar sitt.

– Vi går lite på lågvarv för att explodera i morgon. Vi samlar så mycket kraft vi kan ända fram till matchstart.

Lika intensiv som Dif:s träning är, lika snabba är spelarna ut från Stadion. Daniel Sjölund missar vi helt, jag får tag på Aki Riihilahti i sista sekund.

Den finländske landslagsmittfältaren störs av en vadskada och väntas börja på bänken.

– Jag har fortsatta problem med vaden och det kan vara för tidigt att spela från start. Vi har såpass bra lag att det bara blir dumt att chansa. Men vi får se. De supportrar som var här i dag förtjänar SM-guldet. De ger mig ännu större anledning att försöka vara med och göra det vi ska i morgon, säger Aki.

Lugn eller tuff uppladdning, tätt eller glest spelschema, ändrade rutiner och spelsystem mot invanda – när matchen börjar handlar det om en sak till.

– Det lag som har rätt balans på mittfältet och vinner kampen om mitten, det laget vinner, säger Aki Riihilahti.

Följ ämnen i artikeln