Flinck: Dagens MFF-spelare är de mest lovande sedan Thern, Schwarz och Dahlin
Uppdaterad 2018-07-30 | Publicerad 2013-04-25
Bob Houghtons pågar.
Roys killar.
Historien ställer höga krav.
Men jag tror banne mig att 90-talisterna är den mest lovande MFF-generationen sedan Thern/Schwarz/Dahlin-epoken.
De var inte födda när Berlinmuren revs.
De har aldrig matat i en VHS-kassett.
De minns inte VM-sommaren 1994.
De har knappt hållit i en fast telefon.
Men spela fotboll kan de – 90-talisterna.
Inte minst de i Malmö FF.
Inför kvällens klassikermöte med IFK Göteborg är de i delad serieledning och spelar allsvenskans mest attraktiva fotboll.
När MFF spelade ut Öster i måndags var åtta i startelvan födda på 1990-talet och på bänken var alla 90-talister utom Daniel Andersson, inskriven i truppen som back-up vid nödfall.
Längst bak stod Robin Olsen (1990) som fortfarande inte vet hur det är att släppa in mål i allsvenskan. Till höger i backlinjen gjorde Miiko Albornoz (1990) comeback. I mittlåset dominerade Filip Helander (1993). På yttrarna sprang lagkaptenen Jiloan Hamad (1990) och Emil Forsberg (1991). På innermittfältet slog Simon Thern (1992) genomskärare. Längst fram briljerade Magnus Eriksson (1990). 1–0 sköt Tokelo Rantie (1990). Och in från bänken kom Simon Kroon (1993), som gjorde 2–0, Dardan Rexhepi (1992) och Pa Kanote (1994).
Och då var inte ens Pontus Jansson (1991), Ivo Pekalski (1990) och nye mittbackstalangen Alexander Blomqvist (1994) med alls på grund av skador.
Liknar 88-gänget
Min spontana tanke direkt efter slutsignalen i måndags på Swedbank Stadion var:
Är det här den mest lovande MFF-generationen sedan Thern/Schwarz/Dahlin-epoken i slutet på 1980-talet?
När MFF tog SM-guld 1988 var de allihop 23 år eller yngre, alltså precis som Hamad & Co är nu.
Min nästa tanke var – men vem är jag att bedöma det? Jag som inte ens var född när Bob Houghton kom till MFF och var i målbrottet när Roy Hodgson ledde MFF till femte raka serie segern 1989.
Därför slog jag en signal till några som borde veta, som har perspektiven:
Håkan Malmström, pensionerad sportjournalist på Sydsvenskan som följt MFF sedan 1954.
Stefan Alfelt, min kollega på Sportbladet som följt MFF sedan 1968.
Staffan Tapper, son till Börje Tapper som tog tre SM-guld med MFF 1944-50, spelarikon i klubben på 1960- och -70-talen, lagledare under flera år och en viktig kugge i den framgångsrika fotbollsakademin.
Det visade sig att det behövdes inget ”90-talisterna – ett försvarstal”, för att parafrasera Henrik Schyffert.
De höll nämligen med mig alla tre.
Lovande generation
Thern Jr & Co har förstås mer att bevisa innan man kan jämföra dem med Thern Sr & Co. Men visst är 90-talisterna den mest lovande generationen i MFF sedan Hodgsons 60-talister i slutet på 1980-talet.
– Och ska man jämföra med andra lovande generationer får man gå tillbaka till min egen, sa Tapper.
Då handlar det om det gäng grabbar födda 1947–51 som visserligen allihop (nästan) tog plats i MFF:s a-lag som 18-19-åringar redan under spanjoren Antonio Durán i slutet av 60-talet men som sedan kom att utgöra stommen i Bob Houghtons storlag på 70-talet (hyfsat uppbackade av veteraner som Bosse Larsson och Krister Kristensson): Tapper, ”Puskas”, Roy och Roland Andersson med flera. Det är dem jag kallat Houghtons pågar här intill även om deras framgångar startade redan innan engelsmannen kom.
Ja, i princip varje stort guldlag i MFF-historien har skapats ur en ung supergeneration.
Säsongen 1941/42 döptes MFF:s femmannaanfall för ”Babykedjan” då snittåldern var 19,5 år. Fyra i kvintetten – Kjell Hjertsson, Börje Tapper, Gustav Nilsson och Stellan Nilsson – var sedan med när klubben tog sitt första guld två år senare och blev viktiga pjäser under storhetstiden på 1940-talet.
Men medan Babykedjan och Tapper-generationen var Malmöpågar (undantaget Tommy Andersson från Lund) och Värnamo var mest fjärran varifrån Thern & Co hämtades är Norlings 90-talister värvade allt ifrån Afrika i söder (Rantie och Benjamin Fadi) till Sundsvall i norr (Forsberg).
Men det är så dagens globaliserade allsvenska ser ut och det har ingen betydelse när vi konstaterar att 90-talisterna är den mest lovande generationen i MFF på 25 år.
Nu återstår det att se om den också blir en gyllene generation.
Ett viktigt steg i den utvecklingen kan man ta i kväll mot IFK Göteborg.