Cantwell: Regeringen förväntade sig applåder från folket– med det här blev till sist löjeväckande

Publicerad 2013-09-11

Det blev till slut omöjligt för regeringen att försvara polisnotorna.

Orättvisan var för uppenbar, kritiken för massiv, det politiska priset ett år före valet för högt.

Med stöd av en paragraf i ordningslagen från 1956 började polisen vid årsskiftet 2012 att ta betalt vid arrangemang som anordnades av de få idrottsklubbar som bedrivs som aktiebolag.

Regeringen klubbade förtjust Rikspolisstyrelsens begärda timpris på nästan tusen kronor per arbetande polis och trodde att miljoner skulle trilla in under hänförda applåder från en allmänhet som läst i tidningarna om den eländiga huliganismen.

Oväntad kritik för Ask

Att klubbarna omedelbart började gnälla var därvidlag inget politiskt problem. Vem hade väntat sig något annat än att direktörerna i AIK, Djurgården och Hammarby skulle bry sig mer om den egna klubbens ekonomiska intressen än säkerheten på arenorna?

Beatrice Ask hade nog inte föreställt sig att även Konkurrensverket samt regeringens utredare Björn Eriksson skulle vara kritiska.

Justitieministern, som hela tiden har försvarat polisens debitering, tillsatte en ny utredare som i ett utskrattat och illa underbyggt förslag viftade på svansen och gick matte till mötes.

Det hela började bli löjeväckande. Varför skulle storklubben AIK betala för polisen, medan skattebetalarna stod för fiolerna då en lika stor och lika kommersiell klubb som Göteborg hade hemmaplan?

Varför skulle Djurgården få en faktura för ett derby mot Brommapojkarna när Brommapojkarna inte behövde betala för att möta Djurgården? Trots att de två matcherna utspelade sig på samma arena, inför ungefär samma publik?

Utvecklades till en valfråga

Att socialdemokraterna och vänsterpartiet tydligt markerade att de var emot notorna ledde dessutom till att vad regeringen hade bedömt vara snabba cash in i statskassan höll på att utveckla sig till en valfråga.

Den som vill kan kalla alliansens reträtt för en prestigeförlust. Den som vill kan kalla helomvändningen principiellt viktig.

Vad hade annars ­lurat runt hörnet? Polisnotor för den i grundlagen skyddade rätten att demonstrera?