Förklaringen bakom Petterssons succé
Publicerad 2022-07-19
EUGENE. Simon Pettersson är ett förvandlingsnummer i askungeklass.
Från det han kastade 49,71 som tanig 19-åring 2013 har han inte bara gått upp närmare 40 kilo.
Han har kastat längre och längre - nio år i rad.
– Det är bara att hoppas att det håller i sig, säger Simon inför VM-finalen i Eugene.
SIMONS OBRUTNA SVIT
19 år - 49,71
20 år - 55,39
21 år - 60,25
22 år - 63,10
23 år - 64,88
24 år - 65,84
25 år - 66,39
26 år - 67,72
27 år - 69,48
28 år - 68,11 - så här långt
Blir det längre redan i VM-finalen här i Eugene, så kan han kasta hem en ny mästarskapsmedalj.
Med tanke på att han ökade på sitt personliga rekord till 69,48 förra året, är det bara 52 centimeter kvar till drömgränsen 70 meter.
_ Ja, det är naturligtvis målet nu när jag nått så här långt. 70 meter har ju alltid varit en dröm, säger 28-åringen från Sixarby i Uppland.
Det är närmast unikt att ha en sån spikrak utveckling i friidrott och speciellt för någon som började med diskus på allvar först som nittonåring.
Det var då som Simon kände att han inte hade någon vidare framtid som tiokampare och ville satsa på en enskild av de tio grenarna.
Det blev diskus.
Men först skulle han ha en tränare och den bäste var islänning, bodde i Växjö och hette Vesteinn Hafsteinsson.
Det blev inget bra första möte.
Pappa Per-Erik fick sköta det mesta av snacket, medan Vesteinns kritiska blick svepte över sonen.
Han såg ingen framtida diskuskastare.
– Nej, han var inte imponerad, säger Simon.
– Jag visste inte ens vem han var. Jag såg bara en kille som var mager som en tändsticka, som var blyg och inte sa något, har Vesteinn tidigare berättat för Sportbladet.
Men det blev början på en resa som bara fortsatt sedan dess och där kasten bara blivit längre och längre.
– Ja, jag har blivit lite bortskämd, men jag har alltid strävat efter att bli bättre för varje år, säger han.
– Det har varit nära att jag missat något år, som 2019. Då gick det knackigt hela sommaren, innan jag fick på ett rekordkast i en av de sista tävlingarna.
Det hade gått nästan lika knackigt i år, innan söndagens diskuskval här i Eugene då han vräkte iväg diskusen 68,11, det näst längsta han någonsin kastat.
Vägen dit har varit konstant träning, vässande av teknik - och mat.
Att öka i vikt och bygga muskler har hela tiden varit högprioritet.
– Ja, man får mycket gratis när man går upp i vikt. Det blir lite längre för varje kilo.
Men det betyder inte bara mer träning, utan framförallt mat.
Massor av mat, där vi talar okring 6000 kalorier om dagen.
Det har varit ett av Simons största problem.
– Ja, det är jobbigt att få i sig all mat och komma ihåg att äta hela tiden. Men det är väl det enda jag haft svårt för.
Men hungern i diskusringen har aldrig saknats.
– Nej, det här är det roligaste jag vet. Speciellt mästerskapen. Det är hur kul som helst.
Det märks onekligen.