La Liga eller Nadal – vem var först?

Johanna Frändéns nyhetsbrev vecka 25

Johanna Frändén

Håller La Liga-lingot på att ta över hela toppfotbollen eller är allt från början Rafael Nadals fel?
Varsågoda, veckobrev, vamos!

Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!

Jag satt på court nummer 6 på Roland Garros och tittade på när Elias Ymer kvalade sig in i huvudturneringen häromveckan när jag slogs av en sak: Vid viktiga bollvinster knöt Ymer näven och ropade ”vamos!”. Språkmänniskan i mig vässade förstås öronen, eftersom det var tredje gången på ganska kort tid jag sprang på detta fenomen i idrottssammanhang.

Kylian Mbappé brukar använda uttrycket, som alltså är spanska och täcker betydelserna ”kom igen!”, ”heja!”, ”nu kör vi!”, ganska frekvent. Jag har ofta satt det på Real Madrid-kontot, Mbappé talar också spanska relativt obehindrat efter att han tagit privatlektioner i många år, med målet inställt på La Liga.
Sedan såg jag Bayern Münchens Joshua Kimmich fira ett mål under vårens Champions League-spel med ett misstänkt ”vaaamos”. Vadan detta?

Tillbaka till Franska öppna: Ymer slog tysken Yannick Hanfmann – vars tränare för övrigt ropade ”jawohl!” när poängen gick tyskens väg – och kvalade in i huvudturneringen för första gången på fem år. Men i första omgången tog det stopp mot norrmannen Casper Ruud, som skulle ta sig hela vägen till final mot Novak Djokovic.

Och vad ropar Casper Ruud när han spelar bra tennis? Vamos! Och på vems akademi har Ruud tränat flitigt de senaste fem åren? Rafael Nadals. Vilket förmodligen är den gemensamma nämnaren här. Nadals återkommande ”vamos!” har sannolikt satt sina spår i en hel tennisgeneration som kopplar ihop begreppet med sin stora idol och har imiterat det sedan barnsben.
Det finns till och med en lite rolig gammal bloggpost på sajten tennis.com som ställer en diagnos i den spanske grusgigantens favorituttryck:

”Researchers at the Center for Disease Investigation (CDI) in Atlanta, Ga., believe they've identified a new and potentially lethal condition that appears to affect tennis fans, particularly knowledgeable ones who know that there's no "t" in Wimbledon. The disease has been tentatively named Vamos Syndrome, because it has been closely linked to over-exposure to both still and video images of the world renowned Spanish tennis player, Rafael Nadal.”

helskärm

Lite roligt, som sagt.

Lite tråkigare, men minst lika intressant, var det att ta del av en minidebatt i tennis-USA för några år sedan på temat. Det var den amerikanska collegespelaren Allegra Hanlon som i en spalt i Washtingon Post berättade att hon blivit av med två poäng i en match för att ha ropat just ”vamos!”. Anledningen? Det var inte engelska.

Tillbaka på hotellet efter match skannade Allegra Hanlons mamma, som är colombianska, det amerikanska tennisförbundets handbok och hittade till slut regeln som säger att ”om en spelare ropar högt på ett språk som domaren inte förstår ska domaren varna spelaren om att det vid upprepning kommer att bestraffas med poängavdrag för osportsligt uppträdande”.

Jag vet inte om det amerikanska tennisförbundet reviderat regelboken sedan dess, det låter i alla fall overkligt med en amerikan som inte vet den ungefärliga betydelsen av ”vamos”. Men tankarna går ju helt av sig själva till Jonas Björkmans berömda domarutbrott mot Tomas Berdych i Wimbledon 2007 där han ropade ”luder” så det hördes hela vägen till Alvesta. I efterhand har han förklarat ordvalet med att de internationella domarna har koll på de vanligaste svordomarna på olika språk och att han var tvungen att tänka ut något konstigare. Nu blev ju utbrottet så uppmärksammat att det hela kom till domarkårens kännedom ändå, och Björkman därmed saftigt bötfälld.
I Sveriges Radios program Språket talade de för övrigt om den etymologiska bakgrunden till skällsordet luder häromveckan, just med utgångspunkt i Björkmans bryt.
På damsidan i tennis observerade Jim Caple på ESPN för några år sedan att det fanns ett annat uttryck som var betydligt vanligare bland toppspelarna och att Serena Williams förstås var bäst på det också.

Men nu kom vi ganska långt från vamos och fotbollsplanen. Och för att blidka en fellow brevskrivare som är på lite väl lång pappaledighet vill jag ändå avsluta med solskenshistorien om när Gareth Bale – Wales, golf, Madrid – kom tillbaka till José Mourinhos Tottenham och gjorde sitt första mål hösten 2020 mot Brighton. Bale anklagades ju ofta för att hellre spela golf än fotboll i Madrid, och spanskan lyckades han, i likhet med David Beckham, aldrig lära sig.

Men vad tror ni Bale ropade när han firade efter första Spurs-målet i comebacken? Just det.
Vamos vänner!
Vi hörs vad det lider.

Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!