Wennerholm: De är inte svikare – ligorna kan leva sida vid sida
Själv ser jag helst en europeisk NHL-division, men den sväljer inte sex svenska klubbar
BERN. Här är utbrytarklubben som skakar hockey-Sverige:
HV 71, Frölunda, Linköping, Färjestad, Djurgården – och Malmö.
Jag tror de är i en Europaliga redan säsongen 2010/11.
Men det kan bli elitseriens räddning.
Jag är inte förvånad över avhoppet från Hockeyligan i går.
De här fem elitserieklubbarna, plus Percy Nilssons allsvenska Malmö, har jobbat med de här planerna i flera år.
Men avslöjandet kom plötsligare än någon av de inblandade räknat med, då de övriga elitserieklubbarna ställde dem inför ett utlimatum att skriva på ett nytt tv-avtal till 2014.
Då fanns ingen annan utväg än att hoppa av och stå där med byxorna nere.
Det gör att de svenska storklubbarna hamnar i ett sämre förhandlingsläge gentemot sina framtida partners.
Det är framförallt ryska KHL som är det hetaste alternativet.
Men det ändrar ingenting i sak.
Fyll på med publiklag
Nästa säsong blir med största
säkerhet sista chansen för Frölunda, Färjestad, HV 71 och Linköping att bli svenska mästare.
Djurgården räknar jag inte som någon guldkandidat och Malmö har inte ens chansen.
De är med i det här gänget endast på grund av sina strategiska lägen och stora arenor.
Jag kan bara önska dem lycka till.
Jag ser dem inte som några svikare.
Det går mycket väl att ha sex svenska klubbar i KHL eller en nystartad europaliga och en svensk elitserie som jag mycket väl kan tänka mig får ett lyft efter avhoppen.
Fem platser blir lediga i elitserien och börjar vi med årets kvalserie kan vi fylla på med publiklag som AIK och Leksand, småländska Växjö och Västerås.
Sedan finns hårdsatsande Almtuna, på väg att bygga en ny multiarena i Uppsala.
Jag tror att de här båda svenska hockeysatsningarna kan leva sida vid sida utan att parasitera på varandra.
Sedan kan man ju bara spekulera i om publiken tycker det är intressantare att se AIK–Leksand eller Djurgården–Metallurg Magnitogorsk.
Jag vet att de stora elitserieklubbarna – de som omsätter 120–140 miljoner per säsong – känt att de slagit i taket på den inhemska marknaden.
De kan inte bli större än de redan är. Tv-avtalen inte blir bättre,de kan inte konkurrera om de bästa spelarna och att de har ingen möjlighet att växa på en rent svensk marknad.
Nu vet jag inte om KHL är det bästa alternativet.
Men det är det intressantaste.
Ryssarna sågs med skepsis från början, men har visat en enorm kraft och målmedvetenhet att ta upp kampen med NHL. Det bevisas av att de svenska talangerna Linus Omark och Johan Harju försvinner österut och inte västerut till NHL, trots att de hade chansen att välja.
KHL kan bli två conferencer
Själv hade jag helst sett en europeisk NHL-division, men en sådan har ingen möjlighet att svälja sex svenska klubbar.
Ett alternativ är en egen Europaliga – EHL – som lägger sig mittemellan ryssar (KHL) och nordamerikaner (NHL).
Det tycker jag själv skulle kännas som det intressantaste alternativet, om nu inte KHL har planer på sitt eget Eastern Conference (Ryssland, Lettland och övriga gamla östtstater) och en Western Conference (övriga Europa). Jag har hört att sådana tankar finns för att utmana NHL ännu mer.
Mitt i all elitseriedramatik spelar Tre Kronor i Bern i dag. Ödesmatch mot USA. Och då menar jag ödesmatch.
Blir det ny förlust i dag kan Sverige missa slutspel för första gången sedan 1985. Då pekar allt mot en helt avgörande match mot Schweiz, hemmanationen som pressade världsmästarna Ryssland ända in i slutminuten i går (förlust 2–4).