Wennerholm: Blev en svensk mardröm

Nu tror jag inte det blir några svenska friidrottsmedaljer här i Rio

RIO DE JANEIRO. Michel Tornéus är borta från OS-finalen i längd.

Och Sveriges två största medaljhopp försvann redan friidrottens första OS-dag.

Daniel Ståhl var kraftlös i diskuskvalet och Tornéus EM-form var som bortblåst.

Jag hade sett fram mot en fest, men det blev en svensk mardröm.

Nu tror jag inte det blir några svenska friidrottsmedaljer i OS.

Jag var övertygad om att Michel Tornéus hade prickat OS-formen en sommar då han redan tagit EM-silver och satt nytt svenskt rekord med 8.44.

På presskonferensen inför OS-starten lät han också full av självförtroende.

Men när han kom ut i kvällskylan här på Olympiastadion hände det absolut ingenting.

Det var tomt i skafferiet.

Jag såg ingenting av den Tornéus jag såg i EM i Amsterdam i början av juli, då han slogs om guldet med regerande världs- och OS-mästaren Greg Rutherford.

Nu blev det övertramp i första hoppet och bara 7.65 i det andra då han ändå hade en hyfsad plankträff.

Redan där förstod jag att något var fel.

Tragiskt och knäckande

Därför blev jag inte förvånad när han landade på 7.63 i tredje och försöket.

Han var inte bättre den här kvällen och det kom nästan som en chock. Han var en av de sämsta i hela längdkvalet.

Jag lider verkligen med Tornéus som hade väntat på den här dagen ända sedan han missade OS-bronset i London med en enda centimeter.

I fyra långa år.

Nej, vilken tung start på OS, där en tidig svensk framgång brukar lyfta det övriga laget.

Nu kommer det att vara deppigt i OS-förläggningen de närmaste dagarna.

Jag är säker på att det är fler än jag som lider med Michel Tornéus just nu. Hans stora dröm blev krossad redan innan det roliga hade börjat.

Så grymt, så tragiskt, så knäckande.

Förbundskapten Karin Torneklint ser Meraf Bahta som ett av de få svenska medaljhopp som finns kvar nu. Men Meraf höll på att ställa till det redan i försöken på 1500 meter. Hon hamnade långt ner i fältet och fick slugga sig fram till en femteplats bland de sex som gick vidare direkt till semifinal. Inget taktiskt perfekt lopp direkt. Dessutom kände hon sig lite förkyld. Inte ett gott tecken.

Men det var bara en sådan dag där inget fungerade för svenskarna.

Daniel Ståhl trodde jag också mycket på, men diskusbjässen var lika kraftlös som Tornéus.

Ståhl nådde inte ens sitt snitt på 63.70, då diskusen landade på 62.26. Det räckte bara till en fjortondeplats i kvalet. Det hedrar honom att han inte hade några som helst bortförklaringar efteråt, även om jag tyckte han var väl defensiv i förhandssnacket.

Nu gick istället Axel Härstedt till OS-final. Den helt otippade skåningen som precis som Michel Tornéus tog sig till Rio i absolut sista stund med ett kast på 66.06 i Helsingborg.

Det visar att allt kan hända i en gren som diskus.

Men det var ändå Ståhl som var det stora medaljhoppet efter en sommar då han slagit igenom internationellt och där diskusen landat på rekordlängder på varenda träningspass veckorna inför OS.

Nu tror jag inte det blir några svenska medaljer här i Rio.

Inte med den här dystra starten.