Det är ett gladiatorspel

Obesegrad sedan 1996 - nu står Armand Krajnc inför en av sina svåraste uppgifter

HAMBURG

I hela sitt liv har Armand Krajnc pressat sig för att ta ut det maximala av sin förmåga.

- Jag har alltid drivits av viljan att bli bäst men någon gång når man en gräns där det tar slut. Du kan inte bli bättre.

Han är nära den gränsen nu.

I det färgstarka kaos som kallas proffsboxning är Armand Krajnc världsmästare. Visserligen en av många men ingen har någonsin besegrat honom i ringen sen han blev professionell och han kan fortsätta att söka efter den där gränsen som kanske ligger bortom alla andra mellanviktares förmåga.

På lördag i Köpenhamn inför 2 000 åskådare på Cirkusbyggnadens brant sluttande läktare kan han få sitt svar i De obesegrades match som internationella boxningsmedier har döpt matchen mot namibiern Harry Simon till. En fight mellan två av världens stora:

Armand Krajnc 26 matcher - 26 segrar, 19 på knockout.

Harry Simon 22 matcher - 22 segrar, 17 på knockout.

Ansedda Fightnews rankar Armand Krajnc som fyra i världen efter odiskutable ettan Bernhard Hopkins (världsmästare i de tre tyngsta organisationerna WBC, WBA och IBF), Felix Trinidad och William Joppy. Harry Simon är sexa på listan.

- Klarar jag att stå de tre första ronderna vinner jag. Harry Simon är kort och muskulös. Han går ut stenhårt med svingar från alla håll men han slår sig snabbt trött om jag klarar att skydda mig, säger Armand Krajnc.

Laddar upp i ensamhet

Vi träffas ett par dagar i Hamburg som är Armand Krajnc hemort som proffs. Förbjuden som han är att utöva sitt valda yrke hemma i Sverige. Tvåstjärniga hotell Ibis i Wandsbek är väldigt långt ifrån Caesars Palace i Las Vegas och det vackra folket som brukar flockas runt boxningens världsmästare syns inte till någonstans.

Världsmästare Krajnc har inte en enda vän eller medhjälpare runt sig annat än under de timmar han är på Universums träningslokal.

- Jag trivs att vara för mig själv under uppladdningen. I början bodde jag på gymet tillsammans med andra boxare men det här passar mig bäst. Man får mycket tid till att tänka både på matchen och allt möjligt annat.

Efter morgonens löppass går vi till restaurang Schweinske som blivit Armands frukostställe.

- 76 kilo efter träningen, säger han halvt frånvarande under den korta promenaden.

Det går inte att tyda om han lägger någon värdering i konstaterandet. Om det är bra eller dåligt.

Efter den tuffa tioronderssparringen i fredags handlar allt om vikten fram till nu på fredag då han ska väga in.

Professionell mellanvikt betyder 160 lb (pound). Eftersom 1 lb är 0,45359237 kg ska Armand väga in under 72,575 kilo.

- De sista kilona tar man på ren vätska, säger han och visar upp en tvättbrädesmage utan ett gram överflödsfett.

Vätskebantning är grymt.

- Att sitta i bastun och svettas och sen inte få dricka någonting efteråt är jobbigt. Muskler och hjärna behöver vätska för att fungera. Man får konstiga tankar.

Vill få en match i USA

Armand beställer in äggröra på två ägg, inget bacon eller skinka, kaffe, två bröd och smör. Långsamt äter han äggröran och sen lämnar han det ena brödet.

Vikten är hans fiende fram till fredag - men möjligen också en vän eftersom han avleds från att tänka allt för mycket på Harry Simon och vad matchen kan betyda för framtiden.

- Jag hoppas få en match i USA men det handlar om hur intresserade tv-bolagen är. Jag är inte känd i USA. Inte än åtminstone.

Försvarar han sin WBO-titel har han bevisat sin världsklass och då håller han fortfarande den fjärde tyngsta världsmästartiteln. En titel som är intressant att ha för de som vill utmana Bernhard Hopkins eller rent av intressant för Hopkins själv.

En förlust mot Harry Simon innebär ingenting på pappret i en så ren segerlista som Armand Krajnc kan visa upp. Att ladda om för en fortsättning utan titeln kan ändå bli tufft.

- Det är ett gladiatorspel där en måste förlora, som boxare vet man aldrig hur framtiden ser ut. Jag har redan börjat att förbereda mig för ett annat jobb med anknytning till boxning.

Armand brinner för boxningssporten som inkörsport till ett drogfritt liv utanför kriminaliteten. Själv är han en av ganska få ostraffade i världstoppen.

- Jag hann aldrig ställa till med något. Jag ville bara träna och tävla. Fotboll, taekwondo, kickboxning, boxning - mamma tjatade på mig att jag måste gå på diskotek och ha roligt, men det roligaste jag visste var att träna. Jag gjorde aldrig något annat.

När han fick jobb vid ett löpande band på en Landskronafirma köpte han en begagnad bil för att kunna köra till Höllviken och träna.

- I två år jobbade jag treskift och körde ner så ofta jag hade råd med bensin. Jag sov nästan aldrig. Bara jobbade och tränade. Det fungerade såklart inte i längden.

Viljan är förmodligen hans största styrka. När Armand Krajnc med kort varsel fick chansen att gå upp om den vakanta WBO-titeln mot Jason Matthews i november 1997 borde det nästan tagit slut redan i första ronden. Matthews prickade klockrent med en hård uppercut och Krajnc vacklade till klart groggy men han blev stående och vände matchen.

- Just i den millisekund som man blir träffad måste man ha ett mål för ögonen. Ser man bilen man vill ha eller villan man vill kunna köpa till familjen då orkar man, då klarar man att fortsätta, men har man inga mål tar man nästa smäll också och somnar in.

Kan konsten att fokusera

I höstas prickade Paolo Roberto honom med en vänster tidigt i den uppskrivna matchen som efter mängder av turer till slut blev av i Lübeck.

- Träffen tog men var inte så farlig som det såg ut. Jag var klar direkt men jag är grymt besviken över hur jag genomförde matchen.

- Min tränare undrade varför jag inte boxades. Jag var ju den klart bäste boxaren av oss två men han förstår inte hur laddad matchen var för mig.

Ordkriget mellan de två svenskarna gjorde att det blev en hederssak lika mycket som en titelmatch.

- Jag var så oerhört laddad men efter invägningen var det som om jag bara sjönk ihop. Plötsligt brydde jag mig inte mer. Jag brydde mig inte om hur det skulle gå. Jag brydde mig inte om Paolo Roberto längre.

Fokuseringen på matchen blev för stor vilket tog bort en annan styrka hos Armand Krajnc.

Han kan nämligen växla från att vara splittrad av tusentals tankar om smådetaljer som berör livet i allmänhet till att i den sekund han stiger in i ringen vara totalt koncentrerad på motståndaren och sitt jobb.

- På onsdag ser jag Harry Simon för första gången. Då börjar det, säger Armand Krajnc.

Världens kanske bäste världsmästare.

Den otroliga rekordsviten

Stefan Alfelt