Ett ögonblick...
Uppdaterad 2018-06-01 | Publicerad 2016-06-04
...Lars, 40, som gav sig på ett försök att springa Stockholm Marathon i Foppa-tofflor.
Hur gick loppet?
– Jag rycktes med i början och inledde med ett alldeles för hårt tempo, så jag överansträngde knäet och fick bryta efter 25 kilometer. Det var tråkigt men det känns som en vinst i alla fall att jag tog mig så långt.
Så du är nöjd ändå?
– Jag är fantastiskt nöjd och jag har fått massor av stöd på Facebook och från annat håll. Det är helt otroligt. Jag kände mig pigg när jag bröt men knäet funkade inte helt enkelt. Det bara lade av.
Kom knäbesvären på grund av att du sprang i Foppa-tofflor?
– Nej, jag kan inte kasta någon skugga på tofflorna. Jag har två knän och det andra mår ju fantastiskt. Överansträngningen kom på grund av en för tuff start. Jag var för oerfaren.
Så det hade inte hänt om du tagit det lugnare?
– Det hade inte hänt om jag tagit det lugnare eller haft mer erfarenhet. Men ändå: Det här har varit en fantastisk erfarenhet. Jag ser det här som en framgång, att ha fått ta ett avstamp på ett maraton.
”Det var rörande”
Hur mår knäet nu?
– Jag kan gå, det känns lite stelt bara. Men det funkar.
Fick du några reaktioner över ditt skoval under loppet?
– Absolut, det var många både på Stadion och under loppet som hade sett mig i tidningen. De stöttade mig och hejade fram mig.
Hur kändes det?
– Jo, det var rörande och fantastiskt. Det var lite anledningen till att jag rycktes med så hårt i början. Jag kände mig odödlig när jag sprang. Jag är fantastiskt glad över att jag fick göra det här och vara med om den här grejen. Nu får man börja planera för nästa stora grej.
Vad blir det?
– Det ska jag suga på ett tag. Det finns inga färdiga planer än.
Involverar det Foppa-tofflor?
– Det kan det mycket väl göra. Det återstår att se om jag kör med rosa eller kanske gröna den här gången.
”Jag lovar inget”
Blir det ett nytt försök på Stockholm Marathon nästa år?
– Ja, det tror jag. Jag kommer fortsätta löpträna och vi får se om det blir något mer lopp i sommar. Jag är lite sugen på ett triathlon också, men jag lovar inget. Det är bara en tanke.
Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Jag önskar att det blir en fantastisk sommar och att jag får komma hem och hälsa på min mamma och pappa i Blekinge.