Jag fattar inte riktigt att det har hänt mig

Lindell Vikarby, 18, fyra i sitt första störtlopp i världscupen

Jösses, Jessica.

Första störtloppet i världscupen någonsin och sensationell fyra, en hundradel från prispallen.

- Allting känns väldigt konstigt. Jag har ju själv sett många störtlopp på tv och vet vilken prestation det är att komma fyra. Men jag har inte riktigt fattat att det hänt mig, säger Jessica Lindell Vikarby, 18.

Då har det ändå gått åtta timmar sedan knallen, Jessica har tagit emot en prischeck på nära 50 000 kronor och den alpina världen har fått lära sig stava till ett nytt störtloppsnamn.

När Jessica kom till Lenzerheide var hon rankad nästan sist av de startande, av 70 anmälda fick hon startnummer 68.

Hon hade inte åkt ett internationellt störtlopp sedan den 27 februari förra vintern, då hon blev 16:e i JVM i italienska Tarvisio.

- Men det gick bra redan på träningen. I sista genomåket hade jag den 25:e bästa tiden och eftersom man vänder på de 30 första från träningsåken, så fick jag starnummer sex, säger Jessica.

"Hade några missar"

När Jessca åkte i mål hade hon visserligen bästa tiden, men var en aning besviken. Dessutom återstod hela kopplet av de bästa kvinnliga störtloppsåkarna.

- Jag hade några missar på toppen och trodde väl inte att tiden skulle räcka så långt som den gjorde, säger hon.

Men det gjorde den. Och en enda hundradel skiljde till amerikanskan Kirstens Clarks tredjeplats.

Det var en praktsensation av en 18-årig störtloppsdebutant i världscupen, som bara fått två dagars störtloppsträning inför säsongen.

- Jag vet inte varför det gick så bra, men jag bara kör. Det är ju fartgrenarna jag vill åka, säger hon.

Det lär bli fler. Sverige har bara haft en enda tjej som varit bättre placerad i störtlopp någonsin i världscupen. Pernilla Wiberg lyckades vinna i alla fyra alpina grenar. Men i störtloppspremiären i amerikanska Vail 1992 var Pillan 24 placeringar sämre än Jessica med en 30:e plats.

Tur med vädret

Jessica fick sitt genombrott redan i storslalompremiären i Sölden, då hon nästan lika överraskande kom sjua i storlslaom. Men då talades det mycket väder efteråt, att hon gynnats av kastvindarna som rådde. Och i går började det snöa mitt under tävlingen i Lenzerheide, något som gjorde banan långsammare för några av de sent startande världsnamnen.

- Men jag förstår inte det där tjatet, säger Jessica.

- Det här är en utomhussport och vädret ingår. Själv har jag ju normalt alltid höga startnummer och det är lika orättvist det, då man tvingas åka i uppkörda banor.

Jessica är en stentuff tjej, det är alla omkring henne ense om.

- Hon har en jäkla inställning och psyke, säger förbundskapten Niklas Carlsson.

- Hon bara står på. Det är en otrolig prestation att komma fyra i en världscupdebut i störtlopp.

Och även om störtlopp är en olycksdrabbad gren, är det inget som skrämmer Jessica.

- Nej, jag jag har aldrig känt mig det minsta rädd, säger hon.

Det märktes i går.

Därför åker hon fort redan nu

Mats Wennerholm