Elitserien är starkare än någonsin – mina tips är SVAGARE än någonsin
Elitserien är slut och det är dags att kolla in vad vi trodde på.
Och hur det blev.
Det började med Liv och död och sorg – och det slutar med publikrekord, party och ett konstaterande att elitserien lever starkare än någonsin.
Mitt tips inför säsongen var det här:
1. Luleå, 2. Linköping, 3. Djurgården, 4. Skellefteå, 5. Färjestad, 6. HV 71, 7. AIK, 8. Modo, 9. Frölunda, 10. Växjö, 11. Timrå, 12. Brynäs.
Kan mycket väl vara ett av de sämsta tipsen någonsin.
Å andra sidan hade jag helt rätt på ettan, sjuan och åttan. Så det så.
Resten av tipsen var väl sådär, det medges. Men att HV 71 och Färjestad – det som betyder nåt – skulle få en mellansäsong slog in. Och att Skellefteå skulle klara generationsskiftet på backsidan.
Å andra sidan är det svårt att tippa; Frölunda pendlade mellan andraplats och femteplats i sista perioden, sista matchen. Så det så.
Linköping är en sorglig historia.
Jag trodde de skulle dominera slutspelet. Nu är det slutspelat i stället.
Jag hoppas att hela laget går ut och ber sina fans om ursäkt och jag förutsätter att Hlavac och Hlinka har lyft sina sista feta lönecheckar hos Mike Helber.
Resten av truppen borde lyfta sig själva i stället inför nästa år.
Annars borde Helber lyfta.
Bästa lagen sämst på publik
Publiken slog rekord i år. Mest beroende på att vi fick Växjö och slapp Södertälje.
Elitseriens stora paradox är att de två bästa lagen och årets sensation AIK har svårast att fylla sina arenor. Skellefteå och Luleå är usla på att locka sina egna fans till hallarna – trots att de dominerar serien.
Enda undantaget är lördagsmatcherna när det är vilda västern i norr.
AIK:s publik verkar fortfarande inte ha fattat storheten i att ha ett hockeylag i eliten igen. Om det beror på att de sitter hemma och drömmer om fotbollen och ett AIK som ska ut i Europa igen i år vet jag inte.
”Luleå har värvat sparsamt, men sensationellt smart. Man har byggt ett försvar som är så starkt att det till stora delar skulle kunna gå rakt in i ett VM”, skrev jag inför starten.
Resultatet: Luleå har bara släppt in 104 mål – färre än två per match.
”I Johan Åkerman – hemvändare – och Magnus Johansson har LHC dessutom seriens absolut bästa powerplaybackar”, skrev jag.
Resultatet: Johan Åkerman var värdelös i allt. Även power play.
”Hans Särkijärvi har aldrig vunnit guld som tränare men i år är det dags.”
Resultat: Morsning.
Lillebror har växt upp
”Djurgården ser bättre ut i år än förra året.”
Resultatet: Morsning II.
”Dessutom bör de inrikta sig lite tydligare på att faktiskt också vara bättre än lillebror AIK i år. Förra årets förluster och insatsen i slutspelet borde vara något som Hardys spelare förstått den episka innebörden av nu.”
Resultatet: Lillebror har växt om storebror.
”Det håller inte Brynäs, ni slutar sist. Ni har inte ledning eller trupp för att klara er kvar”, skrev jag.
Morsning III. Sämst av allt.
Det enda jag kan skylla på är att jag inte hade en aning om att giganten Mattias Ekholm skulle ansluta från NHL och inte riktigt hade koll på om Jakob Silfverberg skulle dra till NHL eller inte.
Jag trodde dessutom att den svaga tvåmannaledningen i båset skulle få problem i en värld där det numera krävs minst tre man för att hålla ordning på alla spelare och pärmar.
Men det är inget försvar.
Brynäs var briljanta utan Ekholm och Silfverberg är precis den strateg ett lag som Brynäs ska ha. Dessutom har de det som alla lag undantaget Växjö i n t e har: ett bra powerplay.
Och kanske visar det här att det är bättre med få ledare än en hel klase yra höns i båset som förvirrar spelarna. Djurgården har snart haft 27 coacher den här säsongen. Timrå också.
Tommy Jonsson eller Jan Karlsson är årets coach.
Sportbladets journalistik kring Lyyski och Igboananike är det bästa jag läst på mycket länge.
Charles Berglund inför twitterförbud i Djurgården. Äntligen. Det borde en del på min tidning också ha.
I veckan inbjöds jag officiellt till hästhoppningen i Globen i advent. 90 centimeter skulle hindren vara. Jag avböjde med hänvisning till mitt skyddsombud.
Kemitoppen den här veckan:
1. Peppe Eng-Marika Eriksson (ny)
2. Kennedy Igboananike-Magnus Pehrsson (ny)
3. Bank-Birro (4)
4. Allegri-Zlatan (ny)
5. Claes Elfsberg-Cecilia Gralde (ny)
Bubblare: Roger Melin-Anders Gozzi, Niva-Rit-Ola (2), Ted Armgren-Ted Armgren.